Blir rösterna färre när fyra blir en? : Valdeltagandet i kommunalvalen i Lovisa före och efter kommunsammanslagningen
Aspfors, Bettina (2021)
Aspfors, Bettina
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021060634289
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021060634289
Tiivistelmä
Valdeltagandet ses ofta som ett mått på demokrati och politiskt deltagande. I Finland är det kommunalvalet som är det val som kommer närmast medborgarna. Då de politiska strukturerna som omger kommunalvalet ändrar kan man också tänka sig att den politiska aktiviteten ändrar. Stora förändringar i strukturerna har skett i samband med kommunsammanslagningar, med en stor våg av sammanslagningar i slutet av 00-talet. Förändringar är också på kommande i och med planerna på en vårdreform och införandet av en ny regional administrativ nivå med ett direktvalt fullmäktige. Det är därför relevant att titta närmare på hur förändringarna påverkar valdeltagandet.
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur kommunsammanslagningen i Lovisanejden 2010 har påverkat valdeltagandet i kommunalval i de kommuner som ingick i sammanslagningen. Frågeställningarna är hur valdeltagandet har förändrats och vilka faktorer som kan ligga bakom en eventuell förändring. Analysen görs både på Lovisa som helhet, på kommundels- och röstområdesnivå. De bakgrundsfaktorer som finns med är stad/landsbygd och attityden till sammanslagningen bland invånarna.
En aspekt som kan kopplas till kommunsammanslagningar är hur storleken på det politiska systemet kan påverka valdeltagandet. Det finns teorier som pekar både på att storleken kan ha en inverkan på valdeltagandet och på att det inte spelar någon större roll. I finsk forskning framgår däremot tydligt att storleken spelar en roll i finländska kommunalval, i mindre kommuner tenderar valdeltagandet att vara högre. Forskning på valdeltagandet efter kommunsammanslagningar i Finland tyder på att de har en negativ effekt på valdeltagandet.
Analyserna görs som en kvantitativ undersökning med hjälp av medelvärdesanalyser och bivariat regressionsanalys. I den empiriska analysen framkommer att valdeltagandet i Lovisa har gått ner. När man jämför skillnaden i valdeltagande före och efter sammanslagningen är den dock inte signifikant. I de övriga analyserna där bakgrundsfaktorer som kan påverka valdeltagandet analyseras kan heller inga signifikanta samband fås fram. Det som framgår är att det lägre valdeltagande i perifera områden efter sammanslagningar som har observerats i tidigare forskning inte kan påvisas i Lovisa.
Stora allmänna slutsatser kan inte dras av studien på grund av att den enbart omfattar en kommun och inte innehåller kontrollvariabler.
Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur kommunsammanslagningen i Lovisanejden 2010 har påverkat valdeltagandet i kommunalval i de kommuner som ingick i sammanslagningen. Frågeställningarna är hur valdeltagandet har förändrats och vilka faktorer som kan ligga bakom en eventuell förändring. Analysen görs både på Lovisa som helhet, på kommundels- och röstområdesnivå. De bakgrundsfaktorer som finns med är stad/landsbygd och attityden till sammanslagningen bland invånarna.
En aspekt som kan kopplas till kommunsammanslagningar är hur storleken på det politiska systemet kan påverka valdeltagandet. Det finns teorier som pekar både på att storleken kan ha en inverkan på valdeltagandet och på att det inte spelar någon större roll. I finsk forskning framgår däremot tydligt att storleken spelar en roll i finländska kommunalval, i mindre kommuner tenderar valdeltagandet att vara högre. Forskning på valdeltagandet efter kommunsammanslagningar i Finland tyder på att de har en negativ effekt på valdeltagandet.
Analyserna görs som en kvantitativ undersökning med hjälp av medelvärdesanalyser och bivariat regressionsanalys. I den empiriska analysen framkommer att valdeltagandet i Lovisa har gått ner. När man jämför skillnaden i valdeltagande före och efter sammanslagningen är den dock inte signifikant. I de övriga analyserna där bakgrundsfaktorer som kan påverka valdeltagandet analyseras kan heller inga signifikanta samband fås fram. Det som framgår är att det lägre valdeltagande i perifera områden efter sammanslagningar som har observerats i tidigare forskning inte kan påvisas i Lovisa.
Stora allmänna slutsatser kan inte dras av studien på grund av att den enbart omfattar en kommun och inte innehåller kontrollvariabler.