Resultatet av ett implementerat balanserat styrkort i den offentliga sektorn : Case Samkommunen Akseli
Koivula, Anna (2021)
Koivula, Anna
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061036197
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021061036197
Tiivistelmä
Ekonomistyrningen har under senaste decennierna genomgått förändringar. Förändringarna har skapats så att ekonomistyrningen skulle bli mer relevant för organisationernas beslutsfattare både strategiskt, taktiskt och operativt. Organisationer arbetar kontinuerligt med att finna lämpliga och ändamålsenliga styrformer. Den offentliga sektorn har redan under årtionden försökt anpassa sig till balanserat styrkort för att kunna förbättra servicen.
Tidigare forskning om balanserat styrkort i den offentliga sektorn har främst fokuserat på hur styrkortet används, men det saknas djupare studier om styrkortets utvecklingsprocess. Forskning om balanserat styrkort har gjorts främst inom privata sektorns företag, men det har också forskats inom t.ex. hälsovården, högskolor och kommuner.
Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka effekter ett implementerat balanserat styrkort i offentliga sektorn resulterat i. Eftersom forskning lyft fram positiva konsekvenser relaterade till balanserat styrkort som styrmodell var syftet att undersöka dessa. Forskning har även påvisat att implementeringen inte alltid lyckas och därmed var syftet även att identifiera eventuella brister i implementeringen. Syftet var också att analysera hur balansen i offentliga organisationer ser ut. I avhandlingen undersöktes Samkommunen Akseli. Material samlades in via intervjuer, bokslut, ekonomiplaner, strategin och interna dokument.
Ur analysen framgår att effekterna under den undersökta perioden uppnåtts med variation. Positiva konsekvenser var t.ex. förbättrad kundnöjdhet, personalnöjdhet, förbättringar i kommunikationen, att personalen bättre förstod mål, förhöjt antal fortbildningsdagar och dämpad kostnadsökning. Utrymme för förbättring fanns i sjukfrånvaron, uppsägningar, transparent uppföljning av kundnöjdhet och en ännu starkare kommunikation. Utrymme för balans mellan perspektiven fanns också. Den största obalansen hittades mellan det finansiella perspektivet och personalperspektivet.
Tidigare forskning om balanserat styrkort i den offentliga sektorn har främst fokuserat på hur styrkortet används, men det saknas djupare studier om styrkortets utvecklingsprocess. Forskning om balanserat styrkort har gjorts främst inom privata sektorns företag, men det har också forskats inom t.ex. hälsovården, högskolor och kommuner.
Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka effekter ett implementerat balanserat styrkort i offentliga sektorn resulterat i. Eftersom forskning lyft fram positiva konsekvenser relaterade till balanserat styrkort som styrmodell var syftet att undersöka dessa. Forskning har även påvisat att implementeringen inte alltid lyckas och därmed var syftet även att identifiera eventuella brister i implementeringen. Syftet var också att analysera hur balansen i offentliga organisationer ser ut. I avhandlingen undersöktes Samkommunen Akseli. Material samlades in via intervjuer, bokslut, ekonomiplaner, strategin och interna dokument.
Ur analysen framgår att effekterna under den undersökta perioden uppnåtts med variation. Positiva konsekvenser var t.ex. förbättrad kundnöjdhet, personalnöjdhet, förbättringar i kommunikationen, att personalen bättre förstod mål, förhöjt antal fortbildningsdagar och dämpad kostnadsökning. Utrymme för förbättring fanns i sjukfrånvaron, uppsägningar, transparent uppföljning av kundnöjdhet och en ännu starkare kommunikation. Utrymme för balans mellan perspektiven fanns också. Den största obalansen hittades mellan det finansiella perspektivet och personalperspektivet.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]