Apollofjärilens (Parnassius apollo, L. 1758) habitatkrav i Ekenäs skärgård – ett utplanteringsexperiment

Abstract

Under sommaren 2010 utfördes ett utplanteringsexperiment med apollofjärilslarver, Parnassius apollo, på nio holmar i tre skärgårdszoner (mellanskärgård, ytterskärgård och havsbandet) i Ekenäs skärgård. Syftet med avhandlingen pro gradu är att genom utplantering identifiera lämpliga habitat för apollofjärilen och förhoppningsvis återinföra fjärilen inom sitt forna utbredningsområde. Larverna kläcktes från övervintrade ägg och föddes upp under labbförhållanden. Larven har specifika krav på sitt habitat och är monofag på värdväxten: kärleksört, Hylotelephium telephium. Utplanteringen utfördes enligt ett standardiserat mönster där det inom varje skärgårdszon fanns en kontroll och två olika behandlingar. I behandling ett planterades en larv per fyra värdväxter, i behandling två planterades en larv per åtta värdväxter. Larverna var i olika larvstadier i de olika behandlingarna. Yngre larver planterades ut enligt 1/4-metoden och äldre enligt 1/8-metoden. I kontrollen planterades larver ut enligt båda behandlingsmönstren. Innan larverna planterades ut på holmarna karterades holmarnas bestånd av kärleksört. Även larvens habitatkrav undersöktes med hjälp av habitatrutor. Efter att larverna förpuppats påbörjades nektarväxtkarteringen på holmarna. Vuxna fjärilar räknades längs transekter på holmarna. Resultaten analyserades med statistiska modeller: ”linear mixed-effects models” (lmer) och ”generalized linear models” (GLM) Totalt planerades det ut ca 2 700 larver på de nio holmarna och totalt observerades 148 vuxna fjärilar. Av de nio undersökta holmarna exkluderades en från alla analyser pga. larvbrist, fem förblev obebodda och på två kunde utplanteringen förklaras lyckad. De statistiska analyserna visade att tillgången till föda är den viktigaste faktorn för larven, medan zonen visade sig vara den viktigaste beskrivande variabeln för den vuxna fjärilen.