Värdering och institutionalisering i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill : En kvalitativ studie av företag i livsmedels- och dryckesbranschen i Finland
Nikander, Rebecka (2021)
Nikander, Rebecka
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051630022
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051630022
Tiivistelmä
Goodwill i enlighet med IFRS-regelverket (International Financial Reporting Standards) är ett omdiskuterat ämne. Tidigare forskning antyder att det kan förekomma opportunistiska bedömningar och antaganden i samband med goodwillredovisningen, att rapporteringen av nedskrivningsprövningarna av goodwill är bristfällig och att goodwillredovisningen inte alltid är tillförlitlig.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur företag i livsmedels- och dryckesbranschen, som gör upp bokslut enligt IFRS-regelverket värderar sin goodwill i samband med den årliga nedskrivningsprövningen, vad de anser om rådande regelverk och hur man inom företagen motiverar sina antaganden gällande nedskrivningsprövningen. Avhandlingens syfte var att vidare med hjälp av två av den institutionella teorins modeller, undersöka om det skett en institutionalisering av värderingen av goodwill inom de utvalda företagen, samt identifiera institutionaliseringen av nedskrivningsprövningarna av goodwill. För att ge läsaren en inblick i goodwillredovisningen presenterades IFRS-standarder. I avhandlingens teoretiska ramverk presenterades den institutionella teorin.
Med hjälp av de teoretiska modellerna om Scotts tre pelare den regulativa, normativa och kultur-kognitiva och Powell och DiMaggios tre isomorfismer, den tvingande, mimetiska och normativa synliggjordes hur företagens redovisning till stor del styrs av institutionella påtryckningar, vilket leder till ökad homogenitet och en systematisk strukturell likhet hos företagen. Studien utfördes med hjälp av tre semistrukturerade expertintervjuer och en förberedande semistrukturerad intervju med en CGR-revisor, för att på så sätt få ett revisorsperspektiv av eventuella brister i regelverket och i företagens rapportering av nedskrivningsprövningarna av goodwill.
I det empiriska resultatet framkom att respondenterna trots vissa otydligheter, ställde sig positivt till regelverket, men viss vaghet då det gällde att motivera vad som ligger till grund för nedskrivningsprövningarna av goodwill kunde märkas. Ur revisorns perspektiv framkom vissa svårigheter förknippat med regelverket. Av resultatet kunde man tydligt utläsa att revisorerna har en central roll, både som granskare och rådgivare vid goodwillredovisningen.
Av resultatet kunde flera paralleller dras till institutionell teori och flera faktorer som kan kopplas till de teoretiska modellerna kunde identifieras. Flera förändringsfaktorer som påverkade företagens antaganden för nedskrivningsprövningar av goodwill kunde hänföras till alla tre pelare. Avslutningsvis kunde konstateras att beslutsfattandet vid nedskrivningsprövningarna av goodwill påverkades förutom av IFRS-regelverket, också av institutionella faktorer som var djupt inbäddade i företaget och i samhället.
Syftet med avhandlingen var att undersöka hur företag i livsmedels- och dryckesbranschen, som gör upp bokslut enligt IFRS-regelverket värderar sin goodwill i samband med den årliga nedskrivningsprövningen, vad de anser om rådande regelverk och hur man inom företagen motiverar sina antaganden gällande nedskrivningsprövningen. Avhandlingens syfte var att vidare med hjälp av två av den institutionella teorins modeller, undersöka om det skett en institutionalisering av värderingen av goodwill inom de utvalda företagen, samt identifiera institutionaliseringen av nedskrivningsprövningarna av goodwill. För att ge läsaren en inblick i goodwillredovisningen presenterades IFRS-standarder. I avhandlingens teoretiska ramverk presenterades den institutionella teorin.
Med hjälp av de teoretiska modellerna om Scotts tre pelare den regulativa, normativa och kultur-kognitiva och Powell och DiMaggios tre isomorfismer, den tvingande, mimetiska och normativa synliggjordes hur företagens redovisning till stor del styrs av institutionella påtryckningar, vilket leder till ökad homogenitet och en systematisk strukturell likhet hos företagen. Studien utfördes med hjälp av tre semistrukturerade expertintervjuer och en förberedande semistrukturerad intervju med en CGR-revisor, för att på så sätt få ett revisorsperspektiv av eventuella brister i regelverket och i företagens rapportering av nedskrivningsprövningarna av goodwill.
I det empiriska resultatet framkom att respondenterna trots vissa otydligheter, ställde sig positivt till regelverket, men viss vaghet då det gällde att motivera vad som ligger till grund för nedskrivningsprövningarna av goodwill kunde märkas. Ur revisorns perspektiv framkom vissa svårigheter förknippat med regelverket. Av resultatet kunde man tydligt utläsa att revisorerna har en central roll, både som granskare och rådgivare vid goodwillredovisningen.
Av resultatet kunde flera paralleller dras till institutionell teori och flera faktorer som kan kopplas till de teoretiska modellerna kunde identifieras. Flera förändringsfaktorer som påverkade företagens antaganden för nedskrivningsprövningar av goodwill kunde hänföras till alla tre pelare. Avslutningsvis kunde konstateras att beslutsfattandet vid nedskrivningsprövningarna av goodwill påverkades förutom av IFRS-regelverket, också av institutionella faktorer som var djupt inbäddade i företaget och i samhället.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]