Psykisk ohälsa och matematik i årskurserna 7-9
Työlahti, Robert (2021)
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Kokoteksti on luettavissa vain Kirjatornissa ja Academill-kirjastossa.
Kokoteksti on luettavissa vain Kirjatornissa ja Academill-kirjastossa.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050929323
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021050929323
Tiivistelmä
I Finland har eleverna goda förutsättningar för att klara sig bra i skolan. Trots detta pekar all forskning på att eleverna mår allt sämre. Detta leder i sin tur till att eleverna presterar sämre i skolarbetet. Som speciallärare kommer man i kontakt med dessa elever och då gäller det att veta vad somorsakar detta. Många av de elever som deltar i specialundervisningen uppger att de har svårt för matematik. Tidigare forskning menar att det finns två olika slags av psykisk ohälsa som kraftigt påverkar skolgången nämligen depressiva symptom och skoltrötthet. Det övergripande syftet i denna studie är att ta reda på hur psykisk ohälsa påverkar matematikfärdigheter, intresse för matematik samt hur psykisk ohälsa korrelerar med skolgången. Utgående från syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hurdanasamband finns det mellan psykisk ohälsa (skoltrötthet och depressiva symptom) och matematik (färdigheter och intresse)?
2. Hurdana elevprofiler kan identifieras på basen av matematikfärdigheter och intresse samt hur är dessa profiler relaterade till psykisk ohälsa (skoltrötthet och depressiva symptom)?
Jag har gjort en kvantitativ undersökning och har tagit del av den data som insamlades under FRAM-projektet. Detta projekt varade under hösten 2016, våren 2017 och hösten 2018. Data baserar sig på 583 elevers enkätsvar. Studiens resultat visar att de elever som hade högre nivåer av skoltrötthet presterade också svagare i matematik. Man kunde också konstatera att variabeln skoltrötthet påverkar intresset mer än matematikfärdigheter. Resultatet visade också att höga nivåer av depressiva symptom påverkade skolgången på flera plan. Däremot kunde man konstatera att en enskild variabel påverkar knappt skolgången, medan flera variabler tillsammans har en större inverkan på skolgången. Detta i sin tur ger upphov tillen ökad risk för att eleverna avbryter skolgången. Kortfattat kan man utifrån denna studie konstatera att depressiva symptom har en stor inverkan på elevens matematikfärdigheter och intresse. Därför är det viktigt att de elever som uppvisar symptom av depression och skoltrötthet får det stöd de behöver.
1. Hurdanasamband finns det mellan psykisk ohälsa (skoltrötthet och depressiva symptom) och matematik (färdigheter och intresse)?
2. Hurdana elevprofiler kan identifieras på basen av matematikfärdigheter och intresse samt hur är dessa profiler relaterade till psykisk ohälsa (skoltrötthet och depressiva symptom)?
Jag har gjort en kvantitativ undersökning och har tagit del av den data som insamlades under FRAM-projektet. Detta projekt varade under hösten 2016, våren 2017 och hösten 2018. Data baserar sig på 583 elevers enkätsvar. Studiens resultat visar att de elever som hade högre nivåer av skoltrötthet presterade också svagare i matematik. Man kunde också konstatera att variabeln skoltrötthet påverkar intresset mer än matematikfärdigheter. Resultatet visade också att höga nivåer av depressiva symptom påverkade skolgången på flera plan. Däremot kunde man konstatera att en enskild variabel påverkar knappt skolgången, medan flera variabler tillsammans har en större inverkan på skolgången. Detta i sin tur ger upphov tillen ökad risk för att eleverna avbryter skolgången. Kortfattat kan man utifrån denna studie konstatera att depressiva symptom har en stor inverkan på elevens matematikfärdigheter och intresse. Därför är det viktigt att de elever som uppvisar symptom av depression och skoltrötthet får det stöd de behöver.