Universitetet som könad organisation : En kvalitativ studie om hur kvinnliga forskare upplever och konstruerar sin yrkesidentitet
Lemström, Jonna (2021)
Lemström, Jonna
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021052731878
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021052731878
Tiivistelmä
Runt om i världen har de senaste decenniernas utveckling mot ett nyliberalt universitet bidragit till en arbetskultur som värdesätter prestation, vinstdrivning och effektivitet. Detta är något som även påverkat universiteten i Finland. Utvecklingen står i kontrast till traditionella akademiska värderingar som frihet, autonomi och gemenskap, och har bland forskare gett upphov till en osäker och ostabil identitet. Det nyliberala universitetet har gett upphov till könade praktiker som gynnar män men är till nackdel för kvinnor. Denna avhandling undersöker hur kvinnliga forskare i den finländska universitetskontexten upplever och konstruerar sin yrkesidentitet i relation till olika könade normer och ideal.
Genom semi-strukturerade intervjuer ställer jag frågor om personliga egenskaper, yrkets positiva och negativa sidor och upplevelser om jämställdhet för att ta reda på hur de kvinnliga forskarna upplever sitt yrke och hur de pratar om sig själva i sin yrkesroll. Utifrån de kvinnliga forskarnas berättelser och min teoretiska referensram inom yrkesidentitet och könade organisationer, urskiljer jag olika framträdande teman som påverkar deras upplevelse av yrkesidentitet. Dessa är den ideala forskaren, identitet och ålder, identitet och yttre faktorer, kvinnliga forskaren som ”den Andra” och att göra kön.
Studien visar på att yrkesidentitet är en kontinuerlig och pågående process. Avhandlingen bidrar även med att visa på identitet som ett komplext och dynamiskt fenomen. De kvinnliga forskarna kämpar med att leva upp till bilden av den ideala akademikern vilket leder till känslor av självkritik och en osäker yrkesidentitet. Avhandlingen visar på hur de kvinnliga forskarna utvecklar en elastisk självbild för att klara av att hantera de krav som ställs på dem både på arbetet och i hemmet. Genom att forskarna gör kön performativt förstärks även bilden av den kvinnliga forskaren som ”den Andra” där den maskulina forskaren är normen.
Genom semi-strukturerade intervjuer ställer jag frågor om personliga egenskaper, yrkets positiva och negativa sidor och upplevelser om jämställdhet för att ta reda på hur de kvinnliga forskarna upplever sitt yrke och hur de pratar om sig själva i sin yrkesroll. Utifrån de kvinnliga forskarnas berättelser och min teoretiska referensram inom yrkesidentitet och könade organisationer, urskiljer jag olika framträdande teman som påverkar deras upplevelse av yrkesidentitet. Dessa är den ideala forskaren, identitet och ålder, identitet och yttre faktorer, kvinnliga forskaren som ”den Andra” och att göra kön.
Studien visar på att yrkesidentitet är en kontinuerlig och pågående process. Avhandlingen bidrar även med att visa på identitet som ett komplext och dynamiskt fenomen. De kvinnliga forskarna kämpar med att leva upp till bilden av den ideala akademikern vilket leder till känslor av självkritik och en osäker yrkesidentitet. Avhandlingen visar på hur de kvinnliga forskarna utvecklar en elastisk självbild för att klara av att hantera de krav som ställs på dem både på arbetet och i hemmet. Genom att forskarna gör kön performativt förstärks även bilden av den kvinnliga forskaren som ”den Andra” där den maskulina forskaren är normen.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]