Svensklärares syn på muntliga språkfärdigheters roll i undervisningen och bedömningen av svenska i finska gymnasier
Lehtonen, Henriikka (2021)
Lehtonen, Henriikka
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051429954
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021051429954
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka gymnasielärares åsikter om undervisning och bedömning av muntliga språkfärdigheter. Informanterna arbetar i Åbotrakten i det finskspråkiga skolväsendet som svensklärare. De muntliga språkkunskaperna betonas bland annat i läroplanen och i diskussioner om framtidens studentexamen. Med avhandlingen ville jag kartlägga vad informanterna tänker kring muntliga språkfärdigheter ur ett undervisnings- och bedömningsperspektiv. Jag använde mig av tre forskningsfrågor för att nå syftet. Forskningsfrågorna var följande:
1. Hur upplever informanterna undervisningen av muntliga språkfärdigheter i svenska?
2. Hur bedömer informanterna muntliga språkfärdigheter i svenska?
3. Krav som gymnasiet som institution ställer för studerandes lärande och lärarnas undervisning?
Materialet för undersökningen bestod av lärarintervjuer som spelades in. Intervjuerna genomfördes i januari 2020. Informanternas svar analyserades med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning som jag använt som teoretisk grund handlar bland annat om språkinlärning (t.ex. Goh och Burns 2012) och bedömning av muntliga språkfärdigheter (t.ex. Luoma 2004, Ahola 2017).
Avhandlingens huvudsakliga resultat är att informanterna vill att muntliga språkfärdigheter övas mer och tas på större allvar. De flesta kommenterade att när muntliga färdigheter inte testas i studentexamen, finns det för lite tid för muntliga övningar även om informanterna upplevde att det är viktigt att kunna tala och förstå andra. Många kommenterade även att de inte bedömer studerandes muntliga språkfärdigheter. Orsakerna till detta var bland annat stora gruppstorlekar, tidsbrist, studentexamens styrande roll samt oförmåga att bedöma.
1. Hur upplever informanterna undervisningen av muntliga språkfärdigheter i svenska?
2. Hur bedömer informanterna muntliga språkfärdigheter i svenska?
3. Krav som gymnasiet som institution ställer för studerandes lärande och lärarnas undervisning?
Materialet för undersökningen bestod av lärarintervjuer som spelades in. Intervjuerna genomfördes i januari 2020. Informanternas svar analyserades med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning som jag använt som teoretisk grund handlar bland annat om språkinlärning (t.ex. Goh och Burns 2012) och bedömning av muntliga språkfärdigheter (t.ex. Luoma 2004, Ahola 2017).
Avhandlingens huvudsakliga resultat är att informanterna vill att muntliga språkfärdigheter övas mer och tas på större allvar. De flesta kommenterade att när muntliga färdigheter inte testas i studentexamen, finns det för lite tid för muntliga övningar även om informanterna upplevde att det är viktigt att kunna tala och förstå andra. Många kommenterade även att de inte bedömer studerandes muntliga språkfärdigheter. Orsakerna till detta var bland annat stora gruppstorlekar, tidsbrist, studentexamens styrande roll samt oförmåga att bedöma.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [144]