En studie av finlandssvenskt standardtalspråk ur ett folkdialektologiskt perspektiv

Abstract

Syftet med avhandlingen är att undersöka finlandssvenskars uppfattningar om finlandssvenskt standardtalspråk. Avhandlingen fokuserar på hur finlandssvenskar uppfattar och beskriver finlandssvenskt standardtalspråk och hur de reagerar på standardnära talstimuli. Avhandlingen utgår från den folkdialektologiska forskningstraditionen i vilken man studerar uppfattningar om språk utgående från språkbrukarna själva.

Materialet i studien består av 46 svar som samlades in genom en elektronisk enkät, i vilken fem standardnära talprov ingick, och genom en intervju med en fokusgrupp. Fokusgruppen bestod av tre personer från Karleby, Kimitoön, respektive Vanda. I gruppintervjun reflekterade deltagarna över finlandssvenskt standardtalspråk. I enkäten ombads informanterna svara på frågor om finlandssvenskt standardtalspråk, värdera fem standardnära talprov på en skala av hur standardnära de låter och motivera sina värderingar. Talarna i talproven kommer från Åbo, Kyrkslätt, Borgå, Vasa och Pedersöre och har explicit blivit ombedda att läsa upp en text på standardsvenska.

Studien visar att informanterna upplever att det existerar ett finlandssvenskt standardtalspråk. Enligt informanterna är finlandssvenskt standardtalspråk ett rent, tydligt och korrekt språk med skriftspråklig karaktär och utan inslag av dialekt. Resultatet i enkäten visar också att informanternas explicita uppfattning och beskrivning av standard överensstämmer med hur de värderar standardnära talprov. Av talproven värderades de från Södra Finland som mer standardnära än de från Österbotten och av alla talprov uppfattades Åbotalprovet ligga närmast finlandssvenskt standardtalspråk. Pedersöretalprovet värderades som minst standardnära eftersom det uppfattades innehålla för många dialektala inslag och dessutom kunde flest informanter placera ut talaren på rätt ort. Studien visar att finlandssvenskt standardtalspråk uppfattas som ett formellt och offentligt språk som används i media och vid officiella tillställningar. Resultatet pekar även på att användningsområdet för finlandssvenskt standardtalspråk är beroende av hur offentlig och formell en situation är och vilken relation man har till den man talar med.