Okonventionella varumärkens särskiljningsförmåga och registreringsmöjligheter i beaktande av lagändringarna om slopandet på kravet av den grafiska återgivningen
Boij, Vilhelm (2021)
Boij, Vilhelm
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042311624
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2021042311624
Tiivistelmä
När man tänker på varumärken menar man ofta de traditionella varumärkena såsom ord- och figurmärken. Men på grund av den snabbt utvecklande teknologin och ändrande marknaden kan man se att de okonventionella märkena såsom exempelvis ljud- och färgmärken kommer kontinuerligt att ha en större roll. Det har dock länge varit att traditionella- och okonventionella varumärken inte har haft samma ställning i och med att de okonventionella har haft svårighetatt återges grafiskt.
Kravet att återge ett märke grafiskt var länge ett absolut krav. Men detta krav slopades på EUnivå år 2017 för EU-varumärken. Och i Finland år 2019 för inhemska varumärken i och med att den inhemska lagstiftningen förnyades så att det nya EU-direktivet och dess regler implementerades i den inhemska lagstiftningen. Reformen medförde att en grafisk återgivning av märket inte är nödvändigt mera. Men märket måste oavsett återges på ett valfritt sätt med hjälp av tillgänglig teknologi, förutsättningen är att märkets återgivning är enigt med de sju Sieckmann-kriterierna som är: ” klar, precis, fullständig i sig, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv”. Syftet med denna avhandling har varit att ta reda på hur slopandet av den grafiska återgivningen har påverkat de okonventionella varumärkenas möjligheter att uppnå särskiljningsförmåga och att registreras både i Finland och i EU. De okonventionella märkena vars ändring har analyserats mera på djupet är ljud-, doft-, färg- och tredimensionella märken.
Vad som framkom av avhandlingens analys är att efter reformen har det skapats flera möjligheter för okonventionella märken att registrera sig. Det är i dagens läge lättare att återge och registrera ljud- och färgmärken när de inte måste återges grafiskt. Det måste dock poängteras att i och med reformen expanderades även ett av de absoluta registreringshinder som kan medföra registreringsproblem. Detta berör dock mest de tredimensionella märkena, annars skedde inte en alltför stor ändring på området angående de tredimensionella märkena.
Det som även kom fram ur analysen var att de icke-visuella okonventionella märkenas ställning såsom dofter ändrades inte till det bättre. Dessa har även efter reformen problem att återges på ett sådant sätt som skulle uppfylla alla de sju Sieckmann-kriterierna med den tekniken som finns till hand. Således kan dessa märken i skrivande stund inte registreras inom EU. Men inget klart förbud finns att deras ställning inte skulle kunna förbättras i framtiden genom att ny teknologi skapas. Men i och med att reformen skett så nyligt så är det bara en tidsfråga tills EU skapar en klarare linjedragning på området angående dessa typer av märken.
Kravet att återge ett märke grafiskt var länge ett absolut krav. Men detta krav slopades på EUnivå år 2017 för EU-varumärken. Och i Finland år 2019 för inhemska varumärken i och med att den inhemska lagstiftningen förnyades så att det nya EU-direktivet och dess regler implementerades i den inhemska lagstiftningen. Reformen medförde att en grafisk återgivning av märket inte är nödvändigt mera. Men märket måste oavsett återges på ett valfritt sätt med hjälp av tillgänglig teknologi, förutsättningen är att märkets återgivning är enigt med de sju Sieckmann-kriterierna som är: ” klar, precis, fullständig i sig, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv”. Syftet med denna avhandling har varit att ta reda på hur slopandet av den grafiska återgivningen har påverkat de okonventionella varumärkenas möjligheter att uppnå särskiljningsförmåga och att registreras både i Finland och i EU. De okonventionella märkena vars ändring har analyserats mera på djupet är ljud-, doft-, färg- och tredimensionella märken.
Vad som framkom av avhandlingens analys är att efter reformen har det skapats flera möjligheter för okonventionella märken att registrera sig. Det är i dagens läge lättare att återge och registrera ljud- och färgmärken när de inte måste återges grafiskt. Det måste dock poängteras att i och med reformen expanderades även ett av de absoluta registreringshinder som kan medföra registreringsproblem. Detta berör dock mest de tredimensionella märkena, annars skedde inte en alltför stor ändring på området angående de tredimensionella märkena.
Det som även kom fram ur analysen var att de icke-visuella okonventionella märkenas ställning såsom dofter ändrades inte till det bättre. Dessa har även efter reformen problem att återges på ett sådant sätt som skulle uppfylla alla de sju Sieckmann-kriterierna med den tekniken som finns till hand. Således kan dessa märken i skrivande stund inte registreras inom EU. Men inget klart förbud finns att deras ställning inte skulle kunna förbättras i framtiden genom att ny teknologi skapas. Men i och med att reformen skett så nyligt så är det bara en tidsfråga tills EU skapar en klarare linjedragning på området angående dessa typer av märken.
Kokoelmat
- 513 Oikeustiede [106]