“Vi borde förstås ha tryckt någon general Francos taktiska radioskryt” – en studie över Arbetarbladets framställning av det spanska inbördeskriget
Haga, Melissa (2021)
Haga, Melissa
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319163
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319163
Tiivistelmä
Spanska inbördeskriget pågick mellan 1936 och 1939. Kriget var en våldsam och blodig konflikt som väckte starka känslor över hela världen. Totalt dödades en halv miljon människor, och av offren var många civila. I kriget stred nationalisterna, ledda av Francisco Franco, mot republikanerna som stöttade Spaniens regering. Kriget avslutades med en seger för nationalisterna, men kriget har utmärkt sig som ett av de få krig där förlorarnas framställning har fått större inflytande än den segrade sidans.
Arbetarrörelsen stöttade republikanerna och har på så sätt varit en del av skapandet av den vinnande historieskrivningen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur den finlandssvenska socialdemokratiska tidningen Arbetarbladet har bidragit till denna historieskrivning genom sin framställning av kriget. I avhandlingen undersöks detta genom en analys av fyra olika teman som utgör kärnpunkter i kriget. Temana består av hur Arbetarbladet framställde 1) sin syn på republikanerna och nationalisterna, 2) internationell solidaritet och opinionsbildning, 3) omvärldens respons och noninterventionslinjen samt 4) den inhemska pressdebatten.
I avhandlingen kombineras en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ textanalys för att på ett omfattande sätt undersöka de valda temana. Som teoretiska angreppssätt används även gestaltningsteorin som öppnar upp för preciserande frågor om vilka aktörer som gynnas och missgynnas i Arbetarbladets framställning, samt vilka moraliska värderingar som tidningen gestaltar.
Analysen visar att tidningen starkt sympatiserade med republikanerna och framställde dem som tappra försvarare av demokrati medan nationalisterna inramades som upproriska, fascistiska rebeller. Det är tydligt att kriget för Arbetarbladet hade en stark ideologisk prägel. Här utkämpades kampen mellan diktatur och demokrati, mellan fascism och folkfrihet. Man uppmuntrande till solidaritet med det spanska folket genom att skriva om tillställningar vars syfte var att ge den republikanska synen på kriget. Läsarna uppmuntrades också att skänka pengar till insamlingar som ordandes för Spaniens folk. Omvärldens respons kritiserades genom att många av Arbetarbladets skribenter var kritiska till noninterventionspolitiken som drevs av europeiska länder gentemot Spanien. Man ansåg att politiken försatte republikanerna i en ogynnsam situation som förhindrade deras tillgång till vapen, samtidigt som Tyskland och Italien stödde nationalisterna med trupper och krigsmaterial. I det återkommande inslaget ”Pressdebatten” kritiserade Arbetarbladet de borgerliga tidningarna i Finland för att sympatisera med Franco, och Arbetarbladets manifesterade på så sätt även sitt eget stöd för republikanerna.
Arbetarrörelsen stöttade republikanerna och har på så sätt varit en del av skapandet av den vinnande historieskrivningen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur den finlandssvenska socialdemokratiska tidningen Arbetarbladet har bidragit till denna historieskrivning genom sin framställning av kriget. I avhandlingen undersöks detta genom en analys av fyra olika teman som utgör kärnpunkter i kriget. Temana består av hur Arbetarbladet framställde 1) sin syn på republikanerna och nationalisterna, 2) internationell solidaritet och opinionsbildning, 3) omvärldens respons och noninterventionslinjen samt 4) den inhemska pressdebatten.
I avhandlingen kombineras en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ textanalys för att på ett omfattande sätt undersöka de valda temana. Som teoretiska angreppssätt används även gestaltningsteorin som öppnar upp för preciserande frågor om vilka aktörer som gynnas och missgynnas i Arbetarbladets framställning, samt vilka moraliska värderingar som tidningen gestaltar.
Analysen visar att tidningen starkt sympatiserade med republikanerna och framställde dem som tappra försvarare av demokrati medan nationalisterna inramades som upproriska, fascistiska rebeller. Det är tydligt att kriget för Arbetarbladet hade en stark ideologisk prägel. Här utkämpades kampen mellan diktatur och demokrati, mellan fascism och folkfrihet. Man uppmuntrande till solidaritet med det spanska folket genom att skriva om tillställningar vars syfte var att ge den republikanska synen på kriget. Läsarna uppmuntrades också att skänka pengar till insamlingar som ordandes för Spaniens folk. Omvärldens respons kritiserades genom att många av Arbetarbladets skribenter var kritiska till noninterventionspolitiken som drevs av europeiska länder gentemot Spanien. Man ansåg att politiken försatte republikanerna i en ogynnsam situation som förhindrade deras tillgång till vapen, samtidigt som Tyskland och Italien stödde nationalisterna med trupper och krigsmaterial. I det återkommande inslaget ”Pressdebatten” kritiserade Arbetarbladet de borgerliga tidningarna i Finland för att sympatisera med Franco, och Arbetarbladets manifesterade på så sätt även sitt eget stöd för republikanerna.