Anschluss till Kristallnatten : Den finlandssvenska pressens syn på händelserna i Tyskland 1938
Broman, Mårten (2021)
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319086
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103319086
Tiivistelmä
Under år 1938 skedde ett antal större händelser i Mellaneuropa som kom att påverka Finland. Nürnberglagarna som antogs i Tyskland på 1930-talet skapade ett flyktingproblem i Europa som gradvis växte vartefter att judeförföljelserna ökade i Tyskland och under 1938 började större mängder flyktingar anlända till Finland. De större händelserna som skapade debatt i tidningarna var Anschluss, Eviankonferensen, flyktingarnas ankomst till Finland samt Kristallnatten.
De finlandssvenska tidningarna som ingår i studien är Hufvudstadsbladet, Svensk Botten och Arbetarbladet som alla representerade olika politiska och ideologiska intressen. Syftet med avhandlingen är att studera vilka skillnader och likheter i tidningarnas diskurs som kan observeras när de skriver om Kristallnatten, judeförföljelserna och den mellaneuropeiska emigrationen till Finland. I avhandlingen har komparativ metod använts där varje tema granskats enskilt med hjälp av kvalitativ gestaltningsteori för att undersöka hur åsikterna framfördes i de studerade tidningarna.
Resultatet visar att Arbetarbladet höll sin antifascistiska linje under hela den studerade tidsperioden. Arbetarbladet förespråkade immigration till Finland från Mellaneuropa samt tog kraftigt avstånd till judeförföljelserna. Hufvudstadsbladet ställde sig negativt till mellaneuropeisk immigration till Finland och höll en försiktig nästan blidkande linje gentemot det tyska agerandet även efter Kristallnatten. Svensk Botten var mycket negativt inställd till immigration. Före Kristallnatten var Svensk Botten även väldigt positiv gentemot Tyskland. Svensk Bottens åsikt angående händelserna under Kristallnatten var dock mycket kritisk gentemot det tyska agerandet och en tydlig åsiktsändring kan utläsas.
De finlandssvenska tidningarna som ingår i studien är Hufvudstadsbladet, Svensk Botten och Arbetarbladet som alla representerade olika politiska och ideologiska intressen. Syftet med avhandlingen är att studera vilka skillnader och likheter i tidningarnas diskurs som kan observeras när de skriver om Kristallnatten, judeförföljelserna och den mellaneuropeiska emigrationen till Finland. I avhandlingen har komparativ metod använts där varje tema granskats enskilt med hjälp av kvalitativ gestaltningsteori för att undersöka hur åsikterna framfördes i de studerade tidningarna.
Resultatet visar att Arbetarbladet höll sin antifascistiska linje under hela den studerade tidsperioden. Arbetarbladet förespråkade immigration till Finland från Mellaneuropa samt tog kraftigt avstånd till judeförföljelserna. Hufvudstadsbladet ställde sig negativt till mellaneuropeisk immigration till Finland och höll en försiktig nästan blidkande linje gentemot det tyska agerandet även efter Kristallnatten. Svensk Botten var mycket negativt inställd till immigration. Före Kristallnatten var Svensk Botten även väldigt positiv gentemot Tyskland. Svensk Bottens åsikt angående händelserna under Kristallnatten var dock mycket kritisk gentemot det tyska agerandet och en tydlig åsiktsändring kan utläsas.