Virusvårens sparpåverkan : Coronapandemins inverkan på finländska och svenska hushållens sparande

Abstract

I denna avhandling studerar jag hur coronapandemin påverkat finländska respektive svenska hushållens sparande samt ifall hushållen reagerat i krisen kraftigare än förväntat. Jag studerar hur hushållens sparkvot samt hushållens innehav av finansiella instrument i respektive land utvecklats.

I avhandlingen diskuterar jag olika teorier om sparandet som finns inom den nationalekonomiska teoribildningen, t.ex. permanenta inkomsthypotesen, livscykelhypotesen och ricardienska ekvivalensen, samt hur man utifrån dessa teorier kan anta att coronapandemin påverkat hushållens sparande. Utifrån permanenta inkomsthypotesen kan man förvänta sig att den stigande arbetslösheten på grund av coronapandemin lett till att åtminstone en del av befolkningen upplever ändringar i den permanenta inkomsten och därmed ändrar sin konsumtion. Enligt livscykelhypotesen kan man anta att livstidsinkomsterna minskar åtminstone hos en del av befolkningen, vilket i sin tur minskar hushållens sparkvot. Även från ricardianska ekvivalensen kan man dra den hypotesen att coronavirusepidemin ökat hushållens sparande eftersom de förbereder sig för framtida skattehöjningar.

Jag diskuterar i avhandlingen även vilka faktorer som påverkar sparandet. Utifrån denna diskussion formulerar jag två ekonometriska modeller. Den ena beskriver hur hushållens sparkvot i respektive land utvecklats och den andra beskriver hur hushållens innehav av finansiella instrument utvecklats. Jag analyserar paneldata från bägge länder från två olika tidsperioder (2002–2019 och 2015–2019) med hjälp av OLS-regression. Utifrån OLS-regressionens koefficienter prognostiserar jag hur stor hushållens sparkvot och innehav av finansiella instrument skulle blivit enligt OLS-regressionens koefficienter för årets 2020 tre första kvartal. Sedan jämför jag dessa prognostiserade värden med de verkliga värden.

De prognostiserade värden skiljde sig i vissa fall rätt så mycket från de prognostiserade värden medan de i vissa fall var tämligen nära. Resultaten från den empiriska analysen gav inte direkt stöd åt de teorierna som diskuterats i avhandlingen. Ifall vi lever i en tid då mer ”traditionella” ekonomiska teorier inte mera gäller ¬pga. exempelvis olika restriktioner, är det värt att studera vidare hurdana följder detta har. Ytterligare kunde coronapandemins inverkan på hushållens sparande studeras ur ett mer mikroekonomiskt perspektiv.