Styrning av kommunala energibolag – vilka verktyg använder ägaren?
Karnisto-Toivonen, Saija (2021)
Karnisto-Toivonen, Saija
2021
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103157339
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202103157339
Tiivistelmä
Kommunallagen ändrades 2017 och efter förändringen fick kommunkoncernens övervakning ännu större roll. I kommunerna förvaltas stora dottersammanhang och bolag utan att de förtroendevalda har direkt kontroll för dem. Kommunfullmäktigen och -styrelsen har endast styrningsroll när det gäller att förvalta aktiebolagen och de behöver organisera styrningen på ett effektivt och flytande sätt. Antal kommunala bolag har ökat rejält under senaste årtionden och därför också ägarstyrningens betydelse är ännu viktigare. För kommunen är det inte likgiltig hur koncernen övervakas och styras utan det kan ha betydliga risker och påverkning också till kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att kommunerna satsar på bra ägarstyrning och utvecklar ägarstyrningens processer.
I avhandlingen koncentreras till fem olika kommuner Björneborg, Kouvola, Vasa Salo och Riihimäki för att veta, hurdana är de verktyg som kommunerna använder att aktivt styra sina koncernbolag. Energibranschen valdes för dess storlek och viktighet för energin kan tänkas en av de service nödvändiga för moderna samhället. Energibranschen är attraktiv också för privata investerade och skapar betydliga ekonomiska vinster också för kommuner och är därmed intressant objekt för undersökning. Ytterligare till ägarstyrningens verktyg tas reda på hur kommunerna förverkligar den politiska styrningen i bolagen. Sker det genom respektive bolagens styrelser eller har kommuner några andra metoder för det?
Avhandlingens data har samlats från de respektive kommuners skriftliga dokument som förvaltningsstadgor, budgeter, koncerndirektiven och strategier. Data har analyserats genom att jämföra kommunernas dokument och de beslut som har fattats inom senaste åren. Vide analysen är varje kommuns position som ägare och maktanvändare placerat på ett fyrfällt som var presenterat i ded teoretiska bakgrunden. För att få veta hur politiska styrningen sker har respektive energibolagens styrelseledamöters bakgrund genomgått från offentliga källor samt tagit titt på vad kommunerna förutsätter från ledamöter.
I analysen förekom att kommunerna har mera likheter med än skillnader ägarstyrningen. Detta beror tydligen på att verksamhetsmiljön och lagstiftningen är liknande oberoende på kommunen. Största skillnader förekom vid maktdelegering och målsättning kommunerna bestämmer för koncernbolagen. Alla kommuner har valt politiska ledamöter, som är ofta också åtminstone fullmäktigeledamöter, till bolagens förvaltning som ger politiker i kommuner direkt väg för att styra bolagen. Bara ett fåtal styrelsemedlemmar är vald för sin expertis. I framtiden ska ägarstyrningens roll tydligen växa samtidigt när kommunernas ekonomi och verksamhetsmiljö ändrar. Kommunerna är tvungna att utveckla sin ägarstyrning samt lägga märke till hurdana beslut tas gällande styrelsen och koncernövervakningen.
I avhandlingen koncentreras till fem olika kommuner Björneborg, Kouvola, Vasa Salo och Riihimäki för att veta, hurdana är de verktyg som kommunerna använder att aktivt styra sina koncernbolag. Energibranschen valdes för dess storlek och viktighet för energin kan tänkas en av de service nödvändiga för moderna samhället. Energibranschen är attraktiv också för privata investerade och skapar betydliga ekonomiska vinster också för kommuner och är därmed intressant objekt för undersökning. Ytterligare till ägarstyrningens verktyg tas reda på hur kommunerna förverkligar den politiska styrningen i bolagen. Sker det genom respektive bolagens styrelser eller har kommuner några andra metoder för det?
Avhandlingens data har samlats från de respektive kommuners skriftliga dokument som förvaltningsstadgor, budgeter, koncerndirektiven och strategier. Data har analyserats genom att jämföra kommunernas dokument och de beslut som har fattats inom senaste åren. Vide analysen är varje kommuns position som ägare och maktanvändare placerat på ett fyrfällt som var presenterat i ded teoretiska bakgrunden. För att få veta hur politiska styrningen sker har respektive energibolagens styrelseledamöters bakgrund genomgått från offentliga källor samt tagit titt på vad kommunerna förutsätter från ledamöter.
I analysen förekom att kommunerna har mera likheter med än skillnader ägarstyrningen. Detta beror tydligen på att verksamhetsmiljön och lagstiftningen är liknande oberoende på kommunen. Största skillnader förekom vid maktdelegering och målsättning kommunerna bestämmer för koncernbolagen. Alla kommuner har valt politiska ledamöter, som är ofta också åtminstone fullmäktigeledamöter, till bolagens förvaltning som ger politiker i kommuner direkt väg för att styra bolagen. Bara ett fåtal styrelsemedlemmar är vald för sin expertis. I framtiden ska ägarstyrningens roll tydligen växa samtidigt när kommunernas ekonomi och verksamhetsmiljö ändrar. Kommunerna är tvungna att utveckla sin ägarstyrning samt lägga märke till hurdana beslut tas gällande styrelsen och koncernövervakningen.