Lärare som aktörer i praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete

Abstract

The dissertation is based on the ambition and the need to develop the pedagogical development work at a given university of applied science (UAS). The experience-based assumption that there are untapped resources in the form of professional experience and pedagogical knowledge in a specific team of teachers is a base for the study. Furthermore, there are untapped potentials for pedagogical development work in higher education. The purpose is to develop knowledge about practices that pedagogical development work in a UAS context consist of. The research questions are: 1) How are the identified practices shaped for pedagogical development work? 2) What do the practices for pedagogical development work among teachers in a given UAS contain? 3) How can pedagogical development work benefit from insights and understanding of the practices of pedagogical development work? The theoretical framework is based om practice theory. The pedagogical development work is thereby seen as a practice where teachers are agents. The teachers´ thoughts, actions and how they relate to each other are studied to understand what pedagogical development work is and can be in a given context. The disseratation has been conducted as an action research project. The material used contains documented and recorded meetings, discussions and interviews about pedagogical development work in two selected communicative spaces. The results from this dissertation conceptualize the studied practices for pedagogical development work. The ecology for the studied practices for pedagogical development work includes the UAS as an institutional practice and the given UAS as an organizational practice. The identified practices for pedagogical work are primaly shaped by the arrangements in this ecology. The overall culture in the organization was characterized by a strong relationship to international development and the unconditional national requirements placed on the UAS. The study also contributes knowledge about the conditions associated with practitioners for pedagogical development work. Four horizons of intelligibility are identified. These are to achieve agency, to negotiate meaning, to clarify contexts and to construct futures. The analysis distinguishes different dimensions and is exemplified by action intelligibility, i.e. actions that can be observed and that give expression to how teachers react to the conditions they face. The fact, that the agents´ speech, actions and relationships form horizons of intelligibility, is an example of how practice architecture theory can be used. This can be seen as the theoretical contribution of the study. The conclusion drawn is that the untapped potential can be exploited by seeing teachers´ learning and agency as the driving force. A model for integrated pedagogical development work in which three practices are formed and four types of theachers in the pedagogical development work are identified.

----------

Ambitionen och behovet att utveckla det pedagogiska utvecklingsarbetet på en given yrkeshögskola ligger som grund för denna avhandling. Studien bygger på ett erfarenhetsbaserat antagande om att det finns outnyttjade resurser i form av professionell erfarenhet och pedagogiskt kunnande i ett specifikt lärarkollegium och vidare att det existerar outnyttjade potentialer för pedagogiskt utvecklingsarbete inom högre utbildning. Syftet är att utveckla kunskap om de praktiker som pedagogiskt utvecklingsarbete i en yrkeshögskolekontext består av. Forskningsfrågorna är: 1) Hur formas de identifierade praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete? 2) Vad består de sociala praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete bland högskolelärare i en given yrkeshögskola av? 3) Hur kan pedagogiskt utvecklingsarbete gynnas av insikter i och förståelse av praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete? Avhandlingens teoretiska referensram utgörs av praktikteori. Därmed gestaltas det pedagogiska utvecklingsarbetet som en praktik där lärare är aktörer. Lärarnas tankar, handlingar och hur de relaterar till varandra studeras för att förstå vad pedagogiskt utvecklingsarbete är och kan vara i en given kontext. Avhandlingen har förverkligats som ett aktionsforskningsprojekt. Materialet som använts består av dokumenterade och bandade möten, diskussioner och intervjuer kring pedagogiskt utvecklingsarbete på två valda kommunikativa arenor. Resultaten från denna avhandling begreppsliggör de studerade praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete. Praktikekologin för de studerade praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete omfattar yrkeshögskolan som institutionell praktik och den givna yrkeshögskolan som organisatorisk praktik. De identifierade praktikerna för pedagogiskt utvecklingsarbete formas i första hand av arrangemangen i denna ekologi. Den övergripande verksamhetskulturen kännetecknades av en stark relation till internationell utveckling och de villkorslösa nationella krav som ställdes på yrkeshögskolorna. Studien bidrar även med kunskap om de villkor som finns anknutna till praktiker för pedagogiskt utvecklingsarbete. Fyra stycken så kallade begriplighetshorisonter identifieras. Dessa är att uppnå aktörskap, att förhandla om mening, att klargöra sammanhang och att konstruera framtider. Analysen urskiljer olika dimensioner och exemplifieras med agerandebegripligheter, det vill säga ageranden som kan observeras och som ger uttryck för hur lärarna reagerar på de villkor de står inför. Att aktörernas tal, handlande och relationer formar begriplighetshorisonter är ett exempel på hur teorin om praktikarkitekturer kan användas. Detta kan ses som avhandlingens teoretiska bidrag. Slutsatsen som dras är att den outnyttjade potentialen kan tas till vara genom att se lärarnas lärande och aktörskap som drivkraft. En modell för integrerat pedagogiskt utvecklingsarbete i form av tre praktiker gestaltas och fyra typer av aktörer i det pedagogiska utvecklingsarbetet identifieras.