IAS 32 inverkan på finansiella nyckeltal : Empirisk studie över finländska börsnoterade bolags kapitalstruktur vid emission av hybridinstrument
Forsbäck, Ronny (2021)
Forsbäck, Ronny
2021
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102235803
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102235803
Tiivistelmä
I avhandlingen utreds problematiken i fråga om klassificeringen av sammansatta finansiella instrument, dvs. hybridinstrument. Klassificeringen är beroende av huruvida hybridinstrumenten har egenskaper som hänförs till egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, och därför upptas i bokföringen antingen under eget kapital eller främmande kapital.
Syftet med avhandlingen är att undersöka sambandet mellan implementering av IAS 32 och kapitalstrukturen för finska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument. Problemet är att hybridinstrument omfattas av villkor som direkt kan hänföras till både egetkapitalinstrument och skuldinstrument, och därför finns det rum för tolkning gällande klassificeringen av hybridinstrumenten. Kapitalstrukturen har varit ett centralt område och väl utforskat sedan 1950-talet då Modigliani och Miller presenterade sina teorier om kapitalstrukturen. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan hybridinstrument och prestation, beteendemönster och andra nyckeltal, vilket leder till ett forskningsgap för
hybridinstrument som klassificeras som egetkapitalinstument och kapitalstrukturen.
Som grund för klassificeringen används huvudsakligen den s.k. ekonomiska innebörden för hybridinstrumenten, och inte den juridiska formen, trots att det finns delade åsikter för beslutsgrunden. Med utgångspunkt i avhandlingens problemområde har två hypoteser utformats. (1) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras vid emission av hybridinstrument och om de skulle klassificeras som främmande kapital balansräkningen. (2) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras om emission av hybridinstrumentet inte skulle ägt rum.
Avhandlingens viktigaste del består av en kvantitativ studie där hypoteserna används som grund för forskningsanalysen. Materialet som används i analysen är 39 finländska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument under tidsperioden 2008 till 2019
och klassificerat dem under eget kapital. Variablerna som används för att mäta inverkan på kapitalstrukturen, skuldsättningsgraden, soliditeten, ROE och ROA.
Resultatet av studien tyder på att det finns ett tydligt samband mellan IAS 32-standarden och kapitalstrukturen. Vid emittering av hybridinstrument som upptas under det egna kapitalet, förbättras nyckeltalen som i analysen använts för att mäta kapitalstrukturen i betydande grad, jämfört med att hybridinstrumentet istället skulle upptas under det främmande kapitalet. De angivna nyckeltalen förbättras även avsevärt från situationen där bolagen inte alls skulle emitterat hybridinstrumenten. Tidigare forskning bestyrker även avhandlingens resultat av studien, trots att de använder sig av varierande nyckeltal och även studerar bolagens prestation och kapitalstruktur på längre sikt.
Syftet med avhandlingen är att undersöka sambandet mellan implementering av IAS 32 och kapitalstrukturen för finska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument. Problemet är att hybridinstrument omfattas av villkor som direkt kan hänföras till både egetkapitalinstrument och skuldinstrument, och därför finns det rum för tolkning gällande klassificeringen av hybridinstrumenten. Kapitalstrukturen har varit ett centralt område och väl utforskat sedan 1950-talet då Modigliani och Miller presenterade sina teorier om kapitalstrukturen. Tidigare forskning har fokuserat på sambandet mellan hybridinstrument och prestation, beteendemönster och andra nyckeltal, vilket leder till ett forskningsgap för
hybridinstrument som klassificeras som egetkapitalinstument och kapitalstrukturen.
Som grund för klassificeringen används huvudsakligen den s.k. ekonomiska innebörden för hybridinstrumenten, och inte den juridiska formen, trots att det finns delade åsikter för beslutsgrunden. Med utgångspunkt i avhandlingens problemområde har två hypoteser utformats. (1) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras vid emission av hybridinstrument och om de skulle klassificeras som främmande kapital balansräkningen. (2) Bolagens finansiella nyckeltal relaterade till kapitalstrukturen försämras om emission av hybridinstrumentet inte skulle ägt rum.
Avhandlingens viktigaste del består av en kvantitativ studie där hypoteserna används som grund för forskningsanalysen. Materialet som används i analysen är 39 finländska börsnoterade aktiebolag som emitterat hybridinstrument under tidsperioden 2008 till 2019
och klassificerat dem under eget kapital. Variablerna som används för att mäta inverkan på kapitalstrukturen, skuldsättningsgraden, soliditeten, ROE och ROA.
Resultatet av studien tyder på att det finns ett tydligt samband mellan IAS 32-standarden och kapitalstrukturen. Vid emittering av hybridinstrument som upptas under det egna kapitalet, förbättras nyckeltalen som i analysen använts för att mäta kapitalstrukturen i betydande grad, jämfört med att hybridinstrumentet istället skulle upptas under det främmande kapitalet. De angivna nyckeltalen förbättras även avsevärt från situationen där bolagen inte alls skulle emitterat hybridinstrumenten. Tidigare forskning bestyrker även avhandlingens resultat av studien, trots att de använder sig av varierande nyckeltal och även studerar bolagens prestation och kapitalstruktur på längre sikt.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]