Att stärka elevers välbefinnande i skolan : En kvalitativ studie om klasslärares syn
Hägglund, Julia (2020)
Hägglund, Julia
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102215511
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202102215511
Tiivistelmä
Enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har lärare ansvar för att främja elevers välbefinnande i skolan och stödja eleven att växa till sin fulla potential som människa (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 14–15, 27).
Syftet med den här studien är att undersöka klasslärares syn på att stärka elevers välbefinnande i skolan. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats.
1. Hur definierar klasslärare begreppet välbefinnande med tanke på elever?
2. Hur arbetar klasslärare för att stärka elevers välbefinnande i skolan?
3. Hur upplever klasslärare relationen mellan elevers välbefinnande och lärande?
För studien valdes en kvalitativ forskningsansats. I studien deltog fyra klasslärare med 20–30 år lång arbetserfarenhet av att arbeta i årskurs 1–6. Två av klasslärarna hade ett intresse för positiv pedagogik medan de övriga två inte var lika bekanta med positiv pedagogik. Data samlades in genom intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har framställts enligt de kategorier som kunnat urskiljas i analysen av materialet och presenteras med direkta citat.
Resultatet visar att klasslärarna definierar välbefinnande som att trivas i skolan. Begreppet anser de även bestå av både en fysisk och en psykisk dimension. Välbefinnande definieras även som en känsla av trygghet. Klasslärarna arbetar på många olika sätt för att stärka elevers välbefinnande i skolan. Genom att själva vara positiva och uppmuntrande smittar det positiva av sig på eleverna. Elevers välbefinnande stärks även genom att läraren visar förståelse och tilltro till sina elever. Lärarnas relation med eleverna och elevernas relation mellan varandra är viktig. Resultatet visar även att elever arbetar med känslor och positiva tankesätt och personliga styrkor i undervisningen. Det fysiska välbefinnandet arbetar lärarna med både genom rörelse under skoldagen och i undervisningen. Att uppmärksamma hur eleverna äter och sover kan även vara viktigt för att stödja elevernas fysiska välbefinnande.
Resultatet visar att klasslärarna ser välbefinnande som en förutsättning för lärande. Klasslärarna kan även se vilken betydelse välbefinnandet har för elevers lärande. Trots att lärarna i studien arbetar på olika sätt med att stärka elevers välbefinnande framförs ett behov av att förtydliga var gränserna för ansvaret om elevers välbefinnande går.
Syftet med den här studien är att undersöka klasslärares syn på att stärka elevers välbefinnande i skolan. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats.
1. Hur definierar klasslärare begreppet välbefinnande med tanke på elever?
2. Hur arbetar klasslärare för att stärka elevers välbefinnande i skolan?
3. Hur upplever klasslärare relationen mellan elevers välbefinnande och lärande?
För studien valdes en kvalitativ forskningsansats. I studien deltog fyra klasslärare med 20–30 år lång arbetserfarenhet av att arbeta i årskurs 1–6. Två av klasslärarna hade ett intresse för positiv pedagogik medan de övriga två inte var lika bekanta med positiv pedagogik. Data samlades in genom intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har framställts enligt de kategorier som kunnat urskiljas i analysen av materialet och presenteras med direkta citat.
Resultatet visar att klasslärarna definierar välbefinnande som att trivas i skolan. Begreppet anser de även bestå av både en fysisk och en psykisk dimension. Välbefinnande definieras även som en känsla av trygghet. Klasslärarna arbetar på många olika sätt för att stärka elevers välbefinnande i skolan. Genom att själva vara positiva och uppmuntrande smittar det positiva av sig på eleverna. Elevers välbefinnande stärks även genom att läraren visar förståelse och tilltro till sina elever. Lärarnas relation med eleverna och elevernas relation mellan varandra är viktig. Resultatet visar även att elever arbetar med känslor och positiva tankesätt och personliga styrkor i undervisningen. Det fysiska välbefinnandet arbetar lärarna med både genom rörelse under skoldagen och i undervisningen. Att uppmärksamma hur eleverna äter och sover kan även vara viktigt för att stödja elevernas fysiska välbefinnande.
Resultatet visar att klasslärarna ser välbefinnande som en förutsättning för lärande. Klasslärarna kan även se vilken betydelse välbefinnandet har för elevers lärande. Trots att lärarna i studien arbetar på olika sätt med att stärka elevers välbefinnande framförs ett behov av att förtydliga var gränserna för ansvaret om elevers välbefinnande går.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]