Tidigarelagd finska i ett svenskspråkigt daghem : En kvalitativ analys av tio 5-åringars förståelse och produktion av finska med hjälp av en handdocka
Virta, Sandra (2020)
Virta, Sandra
2020
All rights reserved. This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201214100599
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20201214100599
Tiivistelmä
Syftet med denna studie är att analysera och beskriva tio svenskspråkiga 5-åringars strategier för språkförståelse och muntliga språkfärdigheter i finska.
Forskningsfrågor:
1. Vilka strategier använder 5-åringarna för att visa sin förståelse av finska?
2. Hur uttalar 5-åringarna finska ord?
Studien baserar sig på tio intervjuer med 5-åringar från ett svenskspråkigt daghem i Svenskfinland. Intervjuerna utfördes under våren 2019 inom ett större projekt. Materialet som analyserats är i form av inspelade intervjuer som transkriberades för denna studie.
Studien har utförts som en kvalitativ undersökning med forskningsansatsen hermeneutik. Hermeneutisk forskning strävar efter att tolka och förstå ett fenomen, vilket passar väl in med studiens syfte. I analysen av materialet har en kombination av kvalitativ analys och performansanalys använts för att åstadkomma en täckande helhetsbild.
De huvudsakliga resultaten för studien är att barnen använder sig av diverse olika strategier när de stöter på språkliga svårigheter med finskan eller mellan språken finska och svenska. Till dessa strategier hör ordminne via översättning, stöda sig på situationen som presenteras, överanvändning av finska strukturer och transfer mellan språken.
Ordförrådet och dess översättning visar på att barnen minns ord på olika sätt och att det finns likheter och skillnader i vad varje enskilt barn kan inom ett temaområde. En del av ordförrådet som presenteras i studien är också anknutet till en sång som barnen fått lära sig i daghemmet.
Stöd från situationen, eller kontextstöd, är en strategi som barnen vänder sig till då de inte genast själva kommer på den korrekta översättningen på de ord som intervjuaren frågar efter. Situationen ger barnen information som hjälper dem med översättningen.
Överanvändning och transfer är två strategier som ligger mycket nära varandra. Skillnaden mellan dessa är dock den, att transfer sker från ett språk till det andra, medan överanvändning sker inom ett språk. Vid överanvändning prövar barnen använda finska ändelser på ord vars första stavelse intervjuaren ger för att hjälpa dem översätta. Transfer sker i huvudsak genom att kombinera en finsk struktur med det svenska ordet för att försöka förvandla ordet till ett ord som liknar ett finskt ord.
I fråga om barnens uttal, visar det sig att deras finska är förståelig även om det finns vissa svårigheter med några ljudkombinationer. Uttalet av dubbelvokaler och kombinationer av olika vokaler har barnen flest problem med. Några barn kan i sitt uttal även uttala dubbelkonsonanter på ställen där de ska uttalas enkelt. Skillnader mellan finskans och svenskans fonem eller ljud leder till att barnen ibland uttalar finska ord med svensk brytning.
Resultaten från denna studie stöder de uppfattningar som redan existerar på forskningsfältet. En orsak till tidig språkundervisning är att en yngre startålder gör det lättare för individen att lära sig att uttala språket. Uttalet är mycket riktigt på en god nivå hos de tio undersökta barnen. Strategierna som barnen använder sig av är fungerande verktyg för att visa sin förståelse av finska.
Forskningsfrågor:
1. Vilka strategier använder 5-åringarna för att visa sin förståelse av finska?
2. Hur uttalar 5-åringarna finska ord?
Studien baserar sig på tio intervjuer med 5-åringar från ett svenskspråkigt daghem i Svenskfinland. Intervjuerna utfördes under våren 2019 inom ett större projekt. Materialet som analyserats är i form av inspelade intervjuer som transkriberades för denna studie.
Studien har utförts som en kvalitativ undersökning med forskningsansatsen hermeneutik. Hermeneutisk forskning strävar efter att tolka och förstå ett fenomen, vilket passar väl in med studiens syfte. I analysen av materialet har en kombination av kvalitativ analys och performansanalys använts för att åstadkomma en täckande helhetsbild.
De huvudsakliga resultaten för studien är att barnen använder sig av diverse olika strategier när de stöter på språkliga svårigheter med finskan eller mellan språken finska och svenska. Till dessa strategier hör ordminne via översättning, stöda sig på situationen som presenteras, överanvändning av finska strukturer och transfer mellan språken.
Ordförrådet och dess översättning visar på att barnen minns ord på olika sätt och att det finns likheter och skillnader i vad varje enskilt barn kan inom ett temaområde. En del av ordförrådet som presenteras i studien är också anknutet till en sång som barnen fått lära sig i daghemmet.
Stöd från situationen, eller kontextstöd, är en strategi som barnen vänder sig till då de inte genast själva kommer på den korrekta översättningen på de ord som intervjuaren frågar efter. Situationen ger barnen information som hjälper dem med översättningen.
Överanvändning och transfer är två strategier som ligger mycket nära varandra. Skillnaden mellan dessa är dock den, att transfer sker från ett språk till det andra, medan överanvändning sker inom ett språk. Vid överanvändning prövar barnen använda finska ändelser på ord vars första stavelse intervjuaren ger för att hjälpa dem översätta. Transfer sker i huvudsak genom att kombinera en finsk struktur med det svenska ordet för att försöka förvandla ordet till ett ord som liknar ett finskt ord.
I fråga om barnens uttal, visar det sig att deras finska är förståelig även om det finns vissa svårigheter med några ljudkombinationer. Uttalet av dubbelvokaler och kombinationer av olika vokaler har barnen flest problem med. Några barn kan i sitt uttal även uttala dubbelkonsonanter på ställen där de ska uttalas enkelt. Skillnader mellan finskans och svenskans fonem eller ljud leder till att barnen ibland uttalar finska ord med svensk brytning.
Resultaten från denna studie stöder de uppfattningar som redan existerar på forskningsfältet. En orsak till tidig språkundervisning är att en yngre startålder gör det lättare för individen att lära sig att uttala språket. Uttalet är mycket riktigt på en god nivå hos de tio undersökta barnen. Strategierna som barnen använder sig av är fungerande verktyg för att visa sin förståelse av finska.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [594]