Religion som resurs : En analys av religionsdialogprojektet Tillsammans för Sveriges syfte och verksamhet
Pettersson, Johanna (2020)
Pettersson, Johanna
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020112492909
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020112492909
Tiivistelmä
Möten mellan människor med olika religiösa övertygelser blir allt vanligare, men dessa möten kan också utebli på grund av till exempel bostadssegregation. Det interreligiösa projektet Tillsammans för Sverige grundades år 2011 med avsikten att skapa en mötesplats där ungdomar och unga vuxna med olika religiös, kulturell och socioekonomisk bakgrund får möjlighet att möta och lära känna varandra.
Syftet i den här avhandlingen är att undersöka Tillsammans för Sveriges syn på religionsdialog genom att se på vad deras syfte och mål med projektet är samt vilka metoder de använder för att uppnå syftet. Som teoretiskt perspektiv använde jag olika forskares dialogmodeller som presenteras i teorikapitlet. Marianne Moyaert och Paul Hedges dialogmodeller utgår från verksamhetens karaktär, medan Paul Knitter delar in olika dialogtyper utgående från hur dialogdeltagarna förehåller sig till andra religioner. Oddbjørn Leirvik delar in religionsdialog i två typer utgående från deltagarnas motivation till varför de vill delta i religionsdialog. Även Anne Hege Grung delar in religionsdialog i två olika typer, men hon fokuserar på synen på gränser mellan religioner i sin indelning. Dessa modeller visar olika sätt att förstå och kategorisera religionsdialog och används i analysen för att förstå Tillsammans för Sveriges syfte och verksamhet ur olika perspektiv.
Som metod använde jag kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Jag analyserade projektets egenutgivna bok Tro, hopp och fördom – religion som resurs i mötet med den andra, som är skriven av de tidigare projektledarna för Tillsammans för Sverige, Maria Kjellsdotter Rydinger och Othman Al Tawalbeh. I boken redogörs bland annat för Tillsammans för Sveriges verksamheter, grundtankar, arbetsprocesser och metoder.
I analysen diskuteras på vilket sätt dialogmodellerna kan belysa Tillsammans för Sveriges syfte och verksamhet. Resultaten visade att Tillsammans för Sveriges mångskiftande verksamhet stämmer in på flera av de olika dialogtyper som presenterades i dialogmodellerna. Projektet vill inte att teologiska frågeställningar ska stå i centrum av arbetet, utan har istället som mål avlägsna fördomar mellan människor i samhället och använda religionen som en resurs i arbetet för fred och förståelse. Religionsdialogen ses som en nödvändighet för att uppnå målen.
Syftet i den här avhandlingen är att undersöka Tillsammans för Sveriges syn på religionsdialog genom att se på vad deras syfte och mål med projektet är samt vilka metoder de använder för att uppnå syftet. Som teoretiskt perspektiv använde jag olika forskares dialogmodeller som presenteras i teorikapitlet. Marianne Moyaert och Paul Hedges dialogmodeller utgår från verksamhetens karaktär, medan Paul Knitter delar in olika dialogtyper utgående från hur dialogdeltagarna förehåller sig till andra religioner. Oddbjørn Leirvik delar in religionsdialog i två typer utgående från deltagarnas motivation till varför de vill delta i religionsdialog. Även Anne Hege Grung delar in religionsdialog i två olika typer, men hon fokuserar på synen på gränser mellan religioner i sin indelning. Dessa modeller visar olika sätt att förstå och kategorisera religionsdialog och används i analysen för att förstå Tillsammans för Sveriges syfte och verksamhet ur olika perspektiv.
Som metod använde jag kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Jag analyserade projektets egenutgivna bok Tro, hopp och fördom – religion som resurs i mötet med den andra, som är skriven av de tidigare projektledarna för Tillsammans för Sverige, Maria Kjellsdotter Rydinger och Othman Al Tawalbeh. I boken redogörs bland annat för Tillsammans för Sveriges verksamheter, grundtankar, arbetsprocesser och metoder.
I analysen diskuteras på vilket sätt dialogmodellerna kan belysa Tillsammans för Sveriges syfte och verksamhet. Resultaten visade att Tillsammans för Sveriges mångskiftande verksamhet stämmer in på flera av de olika dialogtyper som presenterades i dialogmodellerna. Projektet vill inte att teologiska frågeställningar ska stå i centrum av arbetet, utan har istället som mål avlägsna fördomar mellan människor i samhället och använda religionen som en resurs i arbetet för fred och förståelse. Religionsdialogen ses som en nödvändighet för att uppnå målen.