Människooffer i myt och minne : En studie av offerpraktiker i fornnordisk religion utifrån källtexter och arkeologiskt material
Wikström af Edholm, Klas (2020-12-04)
Åbo Akademis förlag - Åbo Akademi University Press
04.12.2020
Publikationen är skyddad av upphovsrätten. Den får läsas och skrivas ut för personligt bruk. Användning i kommersiellt syfte är förbjuden.
Publikationens permanenta adress är
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-977-2
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-977-2
Beskrivning
Denna avhandling analyserar förekomsten av människooffer i fornnordisk religion. Huruvida rituellt dödande och offer av människor ska ha förekommit i fornnordisk religion har debatterats inom religionshistorisk och arkeologisk forskning sedan dessa ämnen etablerades som vetenskaper. Denna avhandling bidrar med en samlad överblick och analys av denna tidigare forskning och hur man då har förhållit sig till källmaterialet. I stora drag har man i dagens forskning delade åsikter; några pekar på förekomsten av människooffer hos äldre germanska folkslag, medan andra menar att vi saknar pålitliga uppgifter från det vikingatida Skandinavien.
Denna avhandling visar att det finns spår av en tradition med människooffer även i det äldre, säkrare källmaterialet, och det läggs i studien större vikt vid vikingatidens dikter än vad man i tidigare forskning har gjort. Även arkeologiska fynd och vikingatida bilder tas med i analysen och analysens resultat pekar mot att människooffer har varit en aktiv och levande religiös tradition fram till slutet av vikingatiden.
Utifrån att det rituella dödandet av människor sätts in i sitt sociala och religiösa sammanhang ger studien nya slutsatser kring hur människooffer har påverkat och påverkats av den sociala strukturen, samt hur idén och bruket av människooffer återspeglas i fornnordiska myter. Människooffer knyts i fornnordisk religion till två olika religiösa sammanhang: till krigarnas kult av Oden och till den regelbundna kulten vid centrala helgedomar.
I avhandlingen analyseras vem som offrade och vem som offrades, var och när offren utfördes och vem offret riktade sig till. Vissa beskrivningar av människooffer i källtexterna återger ett verkligt ideal och minnet av ett en gång levande kultbruk, trots att texterna är nedskrivna långt efter att offerbruket hade upphört.
Denna avhandling visar att det finns spår av en tradition med människooffer även i det äldre, säkrare källmaterialet, och det läggs i studien större vikt vid vikingatidens dikter än vad man i tidigare forskning har gjort. Även arkeologiska fynd och vikingatida bilder tas med i analysen och analysens resultat pekar mot att människooffer har varit en aktiv och levande religiös tradition fram till slutet av vikingatiden.
Utifrån att det rituella dödandet av människor sätts in i sitt sociala och religiösa sammanhang ger studien nya slutsatser kring hur människooffer har påverkat och påverkats av den sociala strukturen, samt hur idén och bruket av människooffer återspeglas i fornnordiska myter. Människooffer knyts i fornnordisk religion till två olika religiösa sammanhang: till krigarnas kult av Oden och till den regelbundna kulten vid centrala helgedomar.
I avhandlingen analyseras vem som offrade och vem som offrades, var och när offren utfördes och vem offret riktade sig till. Vissa beskrivningar av människooffer i källtexterna återger ett verkligt ideal och minnet av ett en gång levande kultbruk, trots att texterna är nedskrivna långt efter att offerbruket hade upphört.
Abstrakt
This doctoral thesis analyses the occurrence and context of human sacrifice in Old Norse religion. The aim of this study is to investigate the written sources that mention human sacrifices in the Late Iron Age Scandinavian cultures and discuss the interpretation of these sources. An analysis of the archaeological sources from Sweden, dated to the Late Iron Age, which have previously been interpreted as traces of human sacrifices have also been conducted and discussed in comparison with the written sources. The contextualisation of the human sacrifice in Old Norse religion is in focus and a structural categorisation of the social and religious contexts where human sacrifice occurred, as well as how this theoretical structure entails new interpretations of the phenomenon of human sacrifice in Old Norse religion is conducted.
One question in focus in the study is how to interpret and use the term human sacrifice in Old Norse religion. This includes a discussion of the definition of the term sacrifice and human sacrifice and their potential application in the study of Old Norse religion. An overview of previous research about the topic of human sacrifice in each discipline, from the first beginning of the disciplines in the early 19th century to this day is presented. The study also includes a discussion of whether human sacrifice was a living practice in Old Norse societies, in which contexts it appears, which conceptions are connected to the practice, and how it was reflected in the Old Norse myths. The contextualisation of the human sacrifices in the sources includes a discussion of who sacrificed, where and when the sacrifices were performed, which divinities were the intended receivers, who the victims were, as well as the potential results of the sacrifice within the society, what conceptions the sacrifice was connected with, and how the sacrifice is mirrored in the Old Norse mythology.
The primary source material has been given a prominent position in the analysis and the conclusion of the study is that the occurrence of human sacrifice as a living tradition in Old Norse religion up until the end of the Viking Age is confirmed. From a social perspective, human sacrifices have been useful to consolidate and confirm a prevailing or new power hegemony in the martial contexts where the victorious part use the vanquished enemy as a sacrificial gift to, prominently, the god Óðinn. Besides the religious experience, the sacrifice has also been able to confirm the political structure as the warlord affirms his claim and right to his social position. It concludes with the result that human sacrifices have been useful to maintain and confirm an older social order, when this has been exposed to pressure. A political development, connected to the Christianisation, occurs during the Viking Age and finally leads to the extinction of the human sacrifices as a living practice in the North.
One question in focus in the study is how to interpret and use the term human sacrifice in Old Norse religion. This includes a discussion of the definition of the term sacrifice and human sacrifice and their potential application in the study of Old Norse religion. An overview of previous research about the topic of human sacrifice in each discipline, from the first beginning of the disciplines in the early 19th century to this day is presented. The study also includes a discussion of whether human sacrifice was a living practice in Old Norse societies, in which contexts it appears, which conceptions are connected to the practice, and how it was reflected in the Old Norse myths. The contextualisation of the human sacrifices in the sources includes a discussion of who sacrificed, where and when the sacrifices were performed, which divinities were the intended receivers, who the victims were, as well as the potential results of the sacrifice within the society, what conceptions the sacrifice was connected with, and how the sacrifice is mirrored in the Old Norse mythology.
The primary source material has been given a prominent position in the analysis and the conclusion of the study is that the occurrence of human sacrifice as a living tradition in Old Norse religion up until the end of the Viking Age is confirmed. From a social perspective, human sacrifices have been useful to consolidate and confirm a prevailing or new power hegemony in the martial contexts where the victorious part use the vanquished enemy as a sacrificial gift to, prominently, the god Óðinn. Besides the religious experience, the sacrifice has also been able to confirm the political structure as the warlord affirms his claim and right to his social position. It concludes with the result that human sacrifices have been useful to maintain and confirm an older social order, when this has been exposed to pressure. A political development, connected to the Christianisation, occurs during the Viking Age and finally leads to the extinction of the human sacrifices as a living practice in the North.