Effektivitetstal vid produktion av rör och rördelar av rostfritt stål
Mård, Isak (2020)
Mård, Isak
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020110489195
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020110489195
Tiivistelmä
Arbetets litteraturstudie presenterar teorier om utveckling, implementering och användning av nyckeleffektivitetstal, så kallade KPI-tal. Vid utveckling och val av mätetal finns det många faktorer som behöver beaktas. Mätetalen ska inte vara lösryckta verktyg som införs med tanken att de ska sköta sig själv. Det ska finnas en tydlig process för hur mätetal ska införas och en ansvarig person för mätetalen. Mätetalen ska vara kända för och accepterade av operatörerna och de ska också känna till hur de påverkas av mätetalen samt hur de själva kan påverka mätetalen. Mätetalen ska bygga på företagets kritiska framgångsfaktorer. Uppföljning ska ske kontinuerligt och resultaten ska visualiseras dagligen för operatörerna.
Vid mätning och uppföljning av effektivitet konstaterades OEE vara det lämpligaste mätetalet att använda, dels för att mätetalet är känt bland operatörerna och dels för att just OEE beskriver den övergripande produktionseffektiviteten mycket väl och tydligt visar på förbättringsmöjligheter. Beroende på förutsättningarna vid olika linjer kan OEE beräknas på två olika sätt, det traditionella sättet att beräkna OEE eller ett förenklat sätt att beräkna OEE. Det traditionella sättet beräknar de tre faktorerna tillgänglighet, hastighet och kvalitetsutbyte separat vilket gör det lättare att spåra effektivitetsförluster. Detta sätt är att föredra vid alla linjer där det är möjligt. Vid en del linjer är det inte möjligt att mäta tillgänglighet och hastighet separat och då ska det förenklade sättet att beräkna OEE användas. Det förenklade sättet att beräkna OEE innebär att den verkliga produktionen under den planerade arbetstiden jämförs med den teoretiskt största möjliga felfria produktionen under den planerade arbetstiden.
I fallstudien vid produktionslinjen SE-Line gjordes en kapacitetsanalys vilket ledde till skiftesökningar för att höja produktionsvolymen. Effektiviteten vid linjen beräknades till en början manuellt enligt det förenklade sättet att beräkna OEE. Under arbetet infördes automatisk rapportering och OEE-uppföljning. Linjen har fungerat med låg effektivitet och fungerar fortfarande med rätt så låg effektivitet. Detta beror dels på att skiftesökning på kort sikt försämrar effektiviteten men höjer produktionsvolymen. Effektiviteten skulle kunna förbättras märkbart vid linjen. Maskinernas stopptider skulle kunna minskas genom bättre uppföljning av orsaker till stoppen. Denna uppföljning tas i bruk vid automatiseringen av effektivitetsuppföljningen. Operatörernas engagemang kunde i framtiden förbättras genom en förändring i hur bonussystemet fungerar vid linjen. Med ett eget bonussystem för linjen i fråga skulle operatörernas vilja att hålla hög effektivitet öka.
Vid mätning och uppföljning av effektivitet konstaterades OEE vara det lämpligaste mätetalet att använda, dels för att mätetalet är känt bland operatörerna och dels för att just OEE beskriver den övergripande produktionseffektiviteten mycket väl och tydligt visar på förbättringsmöjligheter. Beroende på förutsättningarna vid olika linjer kan OEE beräknas på två olika sätt, det traditionella sättet att beräkna OEE eller ett förenklat sätt att beräkna OEE. Det traditionella sättet beräknar de tre faktorerna tillgänglighet, hastighet och kvalitetsutbyte separat vilket gör det lättare att spåra effektivitetsförluster. Detta sätt är att föredra vid alla linjer där det är möjligt. Vid en del linjer är det inte möjligt att mäta tillgänglighet och hastighet separat och då ska det förenklade sättet att beräkna OEE användas. Det förenklade sättet att beräkna OEE innebär att den verkliga produktionen under den planerade arbetstiden jämförs med den teoretiskt största möjliga felfria produktionen under den planerade arbetstiden.
I fallstudien vid produktionslinjen SE-Line gjordes en kapacitetsanalys vilket ledde till skiftesökningar för att höja produktionsvolymen. Effektiviteten vid linjen beräknades till en början manuellt enligt det förenklade sättet att beräkna OEE. Under arbetet infördes automatisk rapportering och OEE-uppföljning. Linjen har fungerat med låg effektivitet och fungerar fortfarande med rätt så låg effektivitet. Detta beror dels på att skiftesökning på kort sikt försämrar effektiviteten men höjer produktionsvolymen. Effektiviteten skulle kunna förbättras märkbart vid linjen. Maskinernas stopptider skulle kunna minskas genom bättre uppföljning av orsaker till stoppen. Denna uppföljning tas i bruk vid automatiseringen av effektivitetsuppföljningen. Operatörernas engagemang kunde i framtiden förbättras genom en förändring i hur bonussystemet fungerar vid linjen. Med ett eget bonussystem för linjen i fråga skulle operatörernas vilja att hålla hög effektivitet öka.