Investigating Associations between Early Adolescents’ School Enjoyment, Perceived Social Support and Social Emotions in a Finnish High School : Results from an Explorative Study Based on Cross-Sectional and Intense Longitudinal Data from the REBOOT-project.

Abstract

Background and Purpose: Despite impressive academic achievements, a lot of Finnish high school students tend to score low on school enjoyment in international comparisons. However, these epidemiological studies are typically based on single-item constructs. The purpose of this study was to explore Finnish 7th graders’ school enjoyment by means of ecological momentary assessment, analyze the associations between four indicators of school enjoyment, as well as to assess the influence of social support and daily social emotions on school enjoyment. Method: Two sets of data from project REBOOT was used in the study: on the one hand, a cross-sectional survey (N = 101, Mage = 13.21, SD = 0.42, 59.4 % female), on the other hand, a three-day ecological momentary assessment (N = 48, Mage = 13.24, SD: 0.45, female: 78.7 %). Both samples consisted of Swedish-speaking 7th graders who attended the same high school in Mustasaari, Finland. Data was analyzed by means of correlational and regression analysis. Result: Among the results, three major findings stood out. The first was that social support from school adults and parental structure predicted 7th graders’ school enjoyment at the six-month level. The second was that only social support from friends predicted positive change in school enjoyment across the transition to high school. Additionally, school enjoyment at the three-day level was found significantly and positively correlated with feeling popular, feeling liked by others and feeling safe, and significantly and negatively correlated to feeling lonely, invisible and misunderstood. Discussion: The results and method of the study are discussed, along with suggestions for further research and implications for the promotion of early adolescents’ social adjustment at school.

Bakgrund och syfte: Trots imponerande studieprestationer tenderar många finska högstadieelever att rapportera låg skoltrivsel i internationella jämförelser. Dock tenderar sådana epidemiologiska mätningar att basera sig på indikatorer där enbart en fråga ställts. Denna studie syftade till att utforska finska sjundeklassisters skoltrivsel genom en ekologisk momentan bedömning och utforska associationer mellan fyra indikatorer för skoltrivsel. Därtill syftade studien till att utvärdera förhållandet mellan skoltrivsel och deltagarnas upplevda sociala stöd samt dagligt upplevda sociala emotioner. Metod: Studien använde sig av två sampel från REBOOT-projektet. Det ena samplet var baserat på en tvärsnittsstudie (N = 101, Målder = 13.21, SD = 0.42, 59,4 % flickor), medan det andra var baserat på en tre-dagars ekologisk momentan bedömning (N = 48, Målder = 13.24, SD: 0.45, flickor: 78,7 %). Båda samplen bestod av svenskspråkiga sjundeklassister som alla studerade vid samma högstadium i Korsholm, Finland. Datat analyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalys. Resultat: Bland studiens resultat var det särskilt tre fynd som stack ut. Det första var att socialt stöd från vuxna i skolan och föräldrars strukturella stöd predicerade sjundeklassisternas skoltrivsel på sex månaders tvärsnittsnivå. Det andra var att enbart socialt stöd från kompisar predicerade sjundeklassisternas positiva förändring i upplevd skoltrivsel mellan sjätte och sjunde klass. Därtill fann studien att skoltrivsel på dagsnivå korrelerade signifikant och positivt med att känna sig populär, omtyckt av andra och trygg, och signifikant och negativt med att känna sig ensam, osynlig och missförstådd. Diskussion: Studiens resultat och metod diskuteras, liksom studiens implikationer för fortsatt forskning om skoltrivsel och främjandet av unga tonåringars sociala anpassning i högstadiet.