Fyra klasslärares relation till läromedel inom matematikundervisningen

Abstract

Syftet med studien är att undersöka lärares relation till läromedel inom matematikundervisningen, samt att jämföra hur denna relation skiljer sig mellan nyexaminerade lärare och lärare med längre arbetserfarenhet. Läromedel inom matematikundervisningen kan innefatta såväl fysiska som digitala läromedel. I begreppet läromedel inkluderar jag lärarhandledningar, läroböcker, digitala spel och lekar samt egentillverkat material i denna avhandling. Forskningsfrågor: 1. Vilken relation har lärare till läromedel och övriga resurser inom matematikundervisningen? 2. Vilka skillnader finns det mellan nyexaminerade lärare och mera erfarna lärare när det kommer till relationen med läromedel? Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie som innefattar separata intervjuer med fyra klasslärare i en finlandssvensk skola. Respondenterna består av två nyexaminerade klasslärare och två klasslärare med en längre arbetserfarenhet. Studien gjordes för att undersöka vilken syn klasslärare har på läromedel inom matematikundervisningen och för att jämföra likheter och skillnader mellan nyexaminerade och mer erfarna lärare. Syftet och forskningsfrågorna har hela tiden levt genom arbetets gång eftersom arbetet fokuserar på respondenternas syn på läromedel. Som data insamlingsmetod användes en intervju som baserade sig på en intervjuguide. Intervjufrågorna var öppet formulerade vilket inter styrde respondenterna i en särskild riktning utan gav dem möjlighet att själva formulera sina svar. Intervjun var därför en tematisk narrativ analys eftersom den baserade sig på att finna gemensamma teman i hur lärarna tolkar och begripliggör sin relation till läromedel. Resultatet visar att klasslärare sätter en stor tillit till läromedel inom matematik. Klasslärare anser att de finlandssvenska läromedlen är av hög kvalité, eftersom läromedlen följer läroplanen. Undersökningen visar också att de nyexaminerade lärarna hade en mera negativ syn på läromedel och kände ett behov av att ta in övriga matematikläromedel och resurser för att komplettera sin undervisning. Lärarna i undersökningen lyfte fram vikten av att låta undervisningen följa samma mönster. De anser att det inte bara underlättar för

läraren utan också för eleverna som känner en trygghet i vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Browns (2009) tre sätt som lärare anpassar sitt material på när de utformar instruktioner; avlastning, improvisation och anpassning var en teoretisk utgångspunkt i undersökningen. De fyra lärarna hade olika synsätt på hur de använder läromedel inom matematikundervisningen. De nyexaminerade lärarna hade två helt olika tillvägagångssätt, den ena använde sig av improvisation och den andra avlastning. De två erfarna lärarna ansåg att de anpassade läromedel enligt sin undervisning, men betonade vikten av att kunskap och läromedel behöver finnas som stöd för varandra. Sammanfattningsvis påvisar resultatet av undervisningen anmärkningsvärda skillnader mellan nyexaminerade lärare och lärare med längre arbetserfarenhet. Klasslärare har stor tillit till läromedel och betonar vikten av att ha läromedel av hög kvalitet inom matematikundervisningen.