När jag får vara ute på fältet dansar jag tango! : En organisationsteologisk studie av konkurrerande logiker i kyrklig verksamhet
Edlund, Caroline (2020-09-11)
Edlund, Caroline
Åbo Akademis förlag - Åbo Akademi University Press
11.09.2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-970-3
https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-970-3
Tiivistelmä
Syftet med denna avhandling är att undersöka villkoren för att arbeta professionellt med församlingsverksamhet inom Svenska kyrkan, genom att utforska mötet mellan professionsutövning och New Public Management-inspirerad styrning, samt undersöka hur medarbetarna hanterar konflikter som uppstår i detta möte. I förlängningen innebär det att studien intresserar sig för mötet mellan olika sätt att motivera och styra arbetet, hur olika uppfattningar påverkar synen på arbetet, dess mål och syfte.
Studien är tvärvetenskaplig, och kan beskrivas som en organisations-teologisk studie med särskilt fokus på arbetets organisering i kyrklig verksamhet. Studien bygger på intervjuer gjorda med medarbetare i Svenska kyrkan som arbetar inom församlingsverksamhet. Den teoretiska referensramen utgörs dels av idén om hur metaforer formar våra föreställningar om tillvaron, dels av nyinstitutionell teori med dess idé om institutionella logiker.
De senaste årtiondena har New Public Management dominerat ledning och styrning inom offentlig sektor. Ledord som effektivitet, jämförbarhet och mätbarhet har präglat både organisering och verksamhet. Detta rådande styrideal har även civilsamhällets organisationer tagit intryck av, varvid begrepp som kvalitetsmått, tidsbudgetering och mätbarhet kommit att ta allt större utrymme även i dessa organisationer. Svenska kyrkan kan räknas till en av Sveriges största civilsamhällesorganisationer, men har även en historia av att räknas till den offentliga sektorn genom sin roll som statskyrka. Förståelsen av kyrkan som en del av civilsamhället gör Svenska kyrkan intressant att utforska ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.
Den empiriska delen av studien bygger på intervjuer med anställda medarbetare i Svenska kyrkan i Örebro Pastorat. I studien identifieras två institutionella logiker som har avgörande betydelse för arbetet med församlingsverksamhet: den verksamhetsnära logiken och den målrationella logiken. Dessa två logiker konkurrerar främst inom tre områden nämligen synen på kunskap, synen på tid och synen på mål. Vidare identifierar studien ett antal konfliktsituationer som de konkurrerande logikerna ger upphov till och strategier hos medarbetarna för att hantera dessa. Utifrån begreppen agonism och tillitens tre dimensioner (självtillit, dialogisk tillit och institutionell tillit) diskuteras i avhandlingens sista kapitel organisationers möjlighet att härbärgera olika logiker.
Med sitt tvärvetenskapliga och organisationsteologiska perspektiv ger studien flera typer av bidrag, metodologiskt, teoretiskt och praktiskt. Metodologiskt bidrar studien till hur institutionella logiker kan identifieras. Till den nyinstitutionella teoribildningen ger studien ett teoretiskt bidrag i form av begreppet agonism, begreppet innebär ett förhållningssätt vid konkurrerande logiker. Det teoretiska bidraget till den praktiska teologin består av begreppet organisationsteologi, som syftar till att frilägga teologiska implikationer förknippade med organisering. Slutligen ger studien ett praktiskt bidrag, genom sin tvärvetenskapliga karaktär bidrar den med nya perspektiv på villkoren för att arbeta professionellt med församlingsverksamhet inom Svenska kyrkan.
Studien är tvärvetenskaplig, och kan beskrivas som en organisations-teologisk studie med särskilt fokus på arbetets organisering i kyrklig verksamhet. Studien bygger på intervjuer gjorda med medarbetare i Svenska kyrkan som arbetar inom församlingsverksamhet. Den teoretiska referensramen utgörs dels av idén om hur metaforer formar våra föreställningar om tillvaron, dels av nyinstitutionell teori med dess idé om institutionella logiker.
De senaste årtiondena har New Public Management dominerat ledning och styrning inom offentlig sektor. Ledord som effektivitet, jämförbarhet och mätbarhet har präglat både organisering och verksamhet. Detta rådande styrideal har även civilsamhällets organisationer tagit intryck av, varvid begrepp som kvalitetsmått, tidsbudgetering och mätbarhet kommit att ta allt större utrymme även i dessa organisationer. Svenska kyrkan kan räknas till en av Sveriges största civilsamhällesorganisationer, men har även en historia av att räknas till den offentliga sektorn genom sin roll som statskyrka. Förståelsen av kyrkan som en del av civilsamhället gör Svenska kyrkan intressant att utforska ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.
Den empiriska delen av studien bygger på intervjuer med anställda medarbetare i Svenska kyrkan i Örebro Pastorat. I studien identifieras två institutionella logiker som har avgörande betydelse för arbetet med församlingsverksamhet: den verksamhetsnära logiken och den målrationella logiken. Dessa två logiker konkurrerar främst inom tre områden nämligen synen på kunskap, synen på tid och synen på mål. Vidare identifierar studien ett antal konfliktsituationer som de konkurrerande logikerna ger upphov till och strategier hos medarbetarna för att hantera dessa. Utifrån begreppen agonism och tillitens tre dimensioner (självtillit, dialogisk tillit och institutionell tillit) diskuteras i avhandlingens sista kapitel organisationers möjlighet att härbärgera olika logiker.
Med sitt tvärvetenskapliga och organisationsteologiska perspektiv ger studien flera typer av bidrag, metodologiskt, teoretiskt och praktiskt. Metodologiskt bidrar studien till hur institutionella logiker kan identifieras. Till den nyinstitutionella teoribildningen ger studien ett teoretiskt bidrag i form av begreppet agonism, begreppet innebär ett förhållningssätt vid konkurrerande logiker. Det teoretiska bidraget till den praktiska teologin består av begreppet organisationsteologi, som syftar till att frilägga teologiska implikationer förknippade med organisering. Slutligen ger studien ett praktiskt bidrag, genom sin tvärvetenskapliga karaktär bidrar den med nya perspektiv på villkoren för att arbeta professionellt med församlingsverksamhet inom Svenska kyrkan.
Kokoelmat
- 614 Teologia [84]