"Från frivillighet till mer institutionalisering" : En kvalitativ analys av det gränsregionala samarbetet i Kvarkenregionen
Backgren, Ann-Sofi (2020)
Backgren, Ann-Sofi
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020073147892
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020073147892
Tiivistelmä
Det gränsregionala samarbetet har en lång tradition i Kvarkenregionen, men det kan vara mycket varierande till sin form och karaktär. Syftet med denna avhandling är att ge en översiktsbild av olika gränsregionala instrument och mekanismer. Den övergripande forskningsfrågan är att analysera huruvida det gränsregionala samarbetet har förändrats över tid? Metoden som har använts är kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fem intervjuade personer från den nationella nivån i Finland och Sverige samt den regionala nivån i Kvarkenregionen (Österbotten och Västerbotten). Materialet samlades in i oktober 2019 och i mars 2020.
Slutsatsen av studien är att det gränsregionala samarbetet i Kvarkenregionen över tid gått från frivillighet till mer institutionalisering. Denna utveckling kan indelas i fyra utvecklingsfaser; 1) från frivillighet till nordisk gränskommitté, 2) från nordisk gränskommitté till EU-programfinansiering, 3) från EU-programfinansiering till EU-juridiskt instrument och 4) från EU-juridiskt instrument till mer institutionalisering.
En viktig del i min analys har varit att spegla åsikter på den nationella nivån i Finland och Sverige i förhållande till den regionala nivån i Kvarkenregionen. Det mest framträdande resultatet i avhandlingen är att synen på det europeiska gränsregionala instrumentet ”europeisk gruppering för territoriellt samarbete”, även kallat EGTS, skiljer sig märkbart åt på den nationella nivån i förhållande till den regionala nivån. På den nationella nivån uppfattades inte ett EGTS kunna ge ett större mervärde än det som nordiska samarbetet ger i form av gränskommittébehörighet eller det som redan ges via den kommunala kompetensen. På den regionala nivån såg man däremot stora möjligheter med en utvidgad juridisk kompetens över gränsen i form av ett EGTS. Kvarkenrådet ansåg att de med hjälp av ett EGTS dels bättre kan jobba med olika frågor gällande gränshinder och dels kan implementera EU:s territoriella agenda mer effektivt inom ramen för strukturfonderna. Genom att grunda ett EGTS i Kvarkenregionen skapar Kvarkenrådet en ny legitimitet och positionering för området direkt på EU-nivå på ett helt annat sätt än Kvarkenrådet tidigare haft i form av en registrerad förening. Ett EGTS bidrar därmed till den nordiska och europeiska integrationen nerifrån och upp.
Slutsatsen av studien är att det gränsregionala samarbetet i Kvarkenregionen över tid gått från frivillighet till mer institutionalisering. Denna utveckling kan indelas i fyra utvecklingsfaser; 1) från frivillighet till nordisk gränskommitté, 2) från nordisk gränskommitté till EU-programfinansiering, 3) från EU-programfinansiering till EU-juridiskt instrument och 4) från EU-juridiskt instrument till mer institutionalisering.
En viktig del i min analys har varit att spegla åsikter på den nationella nivån i Finland och Sverige i förhållande till den regionala nivån i Kvarkenregionen. Det mest framträdande resultatet i avhandlingen är att synen på det europeiska gränsregionala instrumentet ”europeisk gruppering för territoriellt samarbete”, även kallat EGTS, skiljer sig märkbart åt på den nationella nivån i förhållande till den regionala nivån. På den nationella nivån uppfattades inte ett EGTS kunna ge ett större mervärde än det som nordiska samarbetet ger i form av gränskommittébehörighet eller det som redan ges via den kommunala kompetensen. På den regionala nivån såg man däremot stora möjligheter med en utvidgad juridisk kompetens över gränsen i form av ett EGTS. Kvarkenrådet ansåg att de med hjälp av ett EGTS dels bättre kan jobba med olika frågor gällande gränshinder och dels kan implementera EU:s territoriella agenda mer effektivt inom ramen för strukturfonderna. Genom att grunda ett EGTS i Kvarkenregionen skapar Kvarkenrådet en ny legitimitet och positionering för området direkt på EU-nivå på ett helt annat sätt än Kvarkenrådet tidigare haft i form av en registrerad förening. Ett EGTS bidrar därmed till den nordiska och europeiska integrationen nerifrån och upp.