Predictors of Near Transfer Gains in Working Memory Training
Nervander, Reidar (2020)
Nervander, Reidar
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051938371
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051938371
Tiivistelmä
Background: After more than a decade of studies regarding working memory (WM) training programs, the evidence for their effectiveness is limited. The group-level transfer gains observed are mostly restricted to task-specific near transfer, that is, improvements in untrained pre-post tasks structurally similar to the trained one. At the same time, large inter-individual differences in improvement levels have been observed. Understanding the mechanisms behind this phenomenon is essential for the future of WM training programs, as this possibly allows for more effective, individually tailored interventions, which could make the training program benefits more prominent.
Methods: Eight individual characteristics (age, education, gender, WM baseline performance level, strategy use, motivation, alertness and cognition-related beliefs) were analyzed for their predictive role in task-specific near transfer gains using multiple regression analyses. The data was obtained from a study by Fellman et al. (2020), where 113 young adults underwent a 12-session long WM training program with a digit n-back task over the course of four weeks.
Results: Out of the eight variables, only WM baseline performance level was found to significantly predict task-specific near transfer gains, so that a lower baseline level in the beginning of training resulted in larger transfer gains.
Conclusion: The present results support the existence of a compensation effect, where cognitively low-performing individuals show larger transfer gains, presumably because they have more room to improve. In practice, this would indicate that WM training programs are possibly most beneficial for those who have a weaker WM performance level to start with. Bakgrund: Bevis från över ett årtionde av studier gällande arbetsminnesträningsprogram har visat att programmens effektivitet är begränsad. De förbättringar som konstaterats på gruppnivå innefattar till största del uppgiftsspecifik nära transfer, vilket inkluderar förbättringar i otränade uppgifter som strukturellt är likadana som den tränade uppgiften. Samtidigt har man noterat stora interindividuella skillnader i mängden förbättring. En förståelse för mekanismerna bakom detta fenomen är centralt eftersom det kan bidra till utvecklandet av skräddarsydda och mera effektiva träningsprogram.
Metoder: Åtta individuella karaktärsdrag (ålder, utbildning, kön, grundnivå på arbetsminnesprestation, strategianvändning, motivation, vakenhetsnivå och kognitionsrelaterade åsikter) analyserades som eventuella prediktorvariabler för uppgiftsspecifik nära transfer-förbättring med hjälp av multipla regressionsanalyser. Datat som analyserades erhölls från en studie av Fellman et al. (2020), där 113 unga vuxna genomgick ett arbetsminnesträningsprogram på 12 sessioner under loppet av fyra veckor. Träningsuppgiften var en sifferversion av n-back testet.
Resultat: Av alla åtta prediktorvariabler så var det endast grundnivån på arbetsminnesprestation som signifikant förutspådde den mängd uppgiftspecifik nära transfer deltagarna uppvisade. En lägre grundnivå på arbetsminnesprestation förutspådde mera transfer.
Slutsats: Resultaten stöder förekomsten av en kompensationseffekt, där kognitivt svagpresterande individer uppvisar mera transfer, eventuellt eftersom de har mera utrymme för förbättring. I praktiken innebär detta att arbetsminnesträningsprogram möjligen är mest gynnsamma för de individer som från början har en svagare arbetsminnesförmåga.
Methods: Eight individual characteristics (age, education, gender, WM baseline performance level, strategy use, motivation, alertness and cognition-related beliefs) were analyzed for their predictive role in task-specific near transfer gains using multiple regression analyses. The data was obtained from a study by Fellman et al. (2020), where 113 young adults underwent a 12-session long WM training program with a digit n-back task over the course of four weeks.
Results: Out of the eight variables, only WM baseline performance level was found to significantly predict task-specific near transfer gains, so that a lower baseline level in the beginning of training resulted in larger transfer gains.
Conclusion: The present results support the existence of a compensation effect, where cognitively low-performing individuals show larger transfer gains, presumably because they have more room to improve. In practice, this would indicate that WM training programs are possibly most beneficial for those who have a weaker WM performance level to start with.
Metoder: Åtta individuella karaktärsdrag (ålder, utbildning, kön, grundnivå på arbetsminnesprestation, strategianvändning, motivation, vakenhetsnivå och kognitionsrelaterade åsikter) analyserades som eventuella prediktorvariabler för uppgiftsspecifik nära transfer-förbättring med hjälp av multipla regressionsanalyser. Datat som analyserades erhölls från en studie av Fellman et al. (2020), där 113 unga vuxna genomgick ett arbetsminnesträningsprogram på 12 sessioner under loppet av fyra veckor. Träningsuppgiften var en sifferversion av n-back testet.
Resultat: Av alla åtta prediktorvariabler så var det endast grundnivån på arbetsminnesprestation som signifikant förutspådde den mängd uppgiftspecifik nära transfer deltagarna uppvisade. En lägre grundnivå på arbetsminnesprestation förutspådde mera transfer.
Slutsats: Resultaten stöder förekomsten av en kompensationseffekt, där kognitivt svagpresterande individer uppvisar mera transfer, eventuellt eftersom de har mera utrymme för förbättring. I praktiken innebär detta att arbetsminnesträningsprogram möjligen är mest gynnsamma för de individer som från början har en svagare arbetsminnesförmåga.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [264]