Tecken som stöd – en väg till kommunikation : Hur personal inom småbarnspedagogik använder samt ser på tecken som stöd
Södergård, Maria (2020)
Södergård, Maria
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050825918
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050825918
Tiivistelmä
Abstrakt
Kommunikation är en enormt viktig del i barnets utveckling. Kommunikationen påverkar alla delar i utvecklingen exempelvis de sociala och kognitiva färdigheterna samt de emotionella färdigheterna. Har barnet inte något sätt att kommunicera på utvecklas barnets färdigheter inte i typisk takt. Det betyder att barn utan en kommunikationsform, vilken den vanligaste är den verbala kommunikationen, behöver ett alternativt sätt att kommunicera på.
Ett alternativt sätt att kommunicera på är Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). TAKK används av hörande personer som löper risk för språksvårigheter samt av personer med funktionsvariationer. Eftersom barn med nyligen nämnda utmaningar har använt sig av TAKK på daghem och förskola har det märkts att barn gynnas av tecken vare sig de har utmaningar eller inte. Detta har då lett till att metoden har börjat användas inom småbarnspedagogiken. Då kallas metoden tecken i förskola och skola. I denna avhandling används begreppet tecken som stöd eller tecken när det handlar om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation samt tecken i förskola och skola.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur Tecken som stöd används av personal inom småbarnspedagogiken för att utveckla barns språk och kommunikation. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur använder daghems-/förskolepersonal tecken som stöd i praktiken? 2. Vilka möjligheter och utmaningar ser personal på daghem och förskola med tecken som stöd?
Metoden som används i studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod. Elva personer har intervjuats. Respondenterna har olika yrken och jobbar på daghem/förskola i fem olika kommuner i Österbotten.
Forskningens resultat visar att personal använder sig av tecken som stöd i syfte att stöda barns kommunikation. Tecken används främst med barn som har en funktionsvariation eller utmaningar med kommunikativa och språkliga färdigheter vilka ofta är sammankopplade med en funktionsvariation. En del av respondenterna använder tecken med hela barngruppen vare sig de har utmaningar i språket eller inte. Tecken används för att stöda kommunikationen med alla barn i vardagen, främst under samlingen och minst i leken. Träningen av nya tecken sker främst i samlingen. Respondenternas syn på tecken som stöd är för det mesta positiv.
Respondenterna anser att tecken som stöd gynnar alla barn och att det sker en utveckling i kommunikationen och beteendet då tecken som stöd används. Någon respondent anser också att tecken kan hämma barnen. Det finns även utmaningar med tecken som stöd, exempelvis att bara några i personalen använder tecken eller att alla inte har haft möjlighet eller tid att gå på skolning för att lära sig tecken.
Tecken stöder barnets kommunikation. Det är något som är intressant för både vuxna och barn i gruppen att använda. Tecken används dock inte alltid med alla barn utan endast med vissa som av någon anledning behöver det för kommunikationen. Tecken kunde alltså användas ännu mer.
Kommunikation är en enormt viktig del i barnets utveckling. Kommunikationen påverkar alla delar i utvecklingen exempelvis de sociala och kognitiva färdigheterna samt de emotionella färdigheterna. Har barnet inte något sätt att kommunicera på utvecklas barnets färdigheter inte i typisk takt. Det betyder att barn utan en kommunikationsform, vilken den vanligaste är den verbala kommunikationen, behöver ett alternativt sätt att kommunicera på.
Ett alternativt sätt att kommunicera på är Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). TAKK används av hörande personer som löper risk för språksvårigheter samt av personer med funktionsvariationer. Eftersom barn med nyligen nämnda utmaningar har använt sig av TAKK på daghem och förskola har det märkts att barn gynnas av tecken vare sig de har utmaningar eller inte. Detta har då lett till att metoden har börjat användas inom småbarnspedagogiken. Då kallas metoden tecken i förskola och skola. I denna avhandling används begreppet tecken som stöd eller tecken när det handlar om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation samt tecken i förskola och skola.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur Tecken som stöd används av personal inom småbarnspedagogiken för att utveckla barns språk och kommunikation. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur använder daghems-/förskolepersonal tecken som stöd i praktiken? 2. Vilka möjligheter och utmaningar ser personal på daghem och förskola med tecken som stöd?
Metoden som används i studien är kvalitativ med intervju som datainsamlingsmetod. Elva personer har intervjuats. Respondenterna har olika yrken och jobbar på daghem/förskola i fem olika kommuner i Österbotten.
Forskningens resultat visar att personal använder sig av tecken som stöd i syfte att stöda barns kommunikation. Tecken används främst med barn som har en funktionsvariation eller utmaningar med kommunikativa och språkliga färdigheter vilka ofta är sammankopplade med en funktionsvariation. En del av respondenterna använder tecken med hela barngruppen vare sig de har utmaningar i språket eller inte. Tecken används för att stöda kommunikationen med alla barn i vardagen, främst under samlingen och minst i leken. Träningen av nya tecken sker främst i samlingen. Respondenternas syn på tecken som stöd är för det mesta positiv.
Respondenterna anser att tecken som stöd gynnar alla barn och att det sker en utveckling i kommunikationen och beteendet då tecken som stöd används. Någon respondent anser också att tecken kan hämma barnen. Det finns även utmaningar med tecken som stöd, exempelvis att bara några i personalen använder tecken eller att alla inte har haft möjlighet eller tid att gå på skolning för att lära sig tecken.
Tecken stöder barnets kommunikation. Det är något som är intressant för både vuxna och barn i gruppen att använda. Tecken används dock inte alltid med alla barn utan endast med vissa som av någon anledning behöver det för kommunikationen. Tecken kunde alltså användas ännu mer.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]