När invandrarna kom till Närpes : En studie om utländsk arbetsinvandring

Abstract

Vi lever i ett migrationens tidevarv, då människor flyttat som aldrig förr. Krig, svält och förföljelse har historiskt sett tvingat många på flykt, men också viljan att förbättra sin livssituation har spelat roll. Idag ser vi många emigrera för arbetets skull. Det är den formen av migration som den här pro gradu-avhandlingen handlar om och mer specifikt om hur det kommer sig att det lilla samhället Närpes blev målet för utländska migranter. För att få svar på den frågan har åtta arbetsinvandrare och tre arbetsgivare intervjuats. De utländska arbetarna kommer från Bosnien-Herzegovina, Kroatien, Litauen, Ryssland och Vietnam. Arbetsgivarna som intervjuats representerar företag med erfarenhet av att rekrytera och ha arbetsinvandrare som anställda. De övergripande frågorna är: Vilka är de bakomliggande orsakerna till arbetsinvandringen i Närpes? Vilka är arbetsinvandrarna som kom till Närpes? Vilka motiv hade de till att söka arbete i Närpes? Hur upplever arbetsinvandrarna arbetet och sin livssituation i Närpes? Hur väl upplever man att integrationen av arbetsinvandrarna lyckats? Vilka är arbetsinvandrarnas framtidsplaner? Push-pull-teorin anses vara den främsta, om än inte den enda, när migration diskuteras. Ravensteins teori från sent 1800-tal bygger på att det finns faktorer i hemlandet som uppmuntrar till att utvandra (push) och faktorer i mottagarlandet som gör det attraktivt för migranten att invandra (pull). På senare tid har dock push-pull-teorin kompletterats med bland annat termer som kedjemigration. Det handlar sällan om en enda människas flytt utan att det snarare är fråga om en kollektiv handling. Man menar att de sociala nätverkens betydelse i samband med en migration inte kan bortses ifrån. I intervjusvaren blir det tydligt att arbetsinvandringen till Närpes kan förklaras med hjälp av ovanstående förklaringsmodeller. Arbetsinvandrarna har sökt arbete på annat håll i hopp om att på olika sätt höja levnadsstandarden. Anledningen till att flytten blev till Närpes beror uteslutande på sociala kontakter och kunskapen om att just där finns arbete att få. Närpes har gjort sig känt i vida kretsar för sin starka företagaranda. Många företag har valt att rekrytera utländsk arbetskraft eftersom det varit svårt att hitta arbetskraft på närmare håll. Även i samband med rekryteringen av arbetare har de sociala nätverken spelat roll i utfallet och man har generellt sett varit mycket nöjd med sin rekrytering. Även arbetsinvandrarna ser ut att trivas och planerar för en framtid i Närpes med sina familjer. De har kommit till Närpes för att stanna.