Den särskilt begåvade eleven i skolan : Behov av stöd och differentierade arbetssätt
Siffrén-Wiklund, Marina (2020)
Siffrén-Wiklund, Marina
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051129384
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051129384
Tiivistelmä
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur undervisningen för särskilt begåvade elever ordnas i den grundläggande utbildningen i svenskspråkiga skolor i Finland. Syftet är också att undersöka speciallärares uppfattningar om undervisning för särskilt begåvade elever. Avhandlingen är en del av en studie med fokus på särskild begåvning som initierades i början av 2019 vid ämnet specialpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Utgående från avhandlingens syfte har fem forskningsfrågor utformats:
1. I vilken omfattning förekommer skriftliga planer, diskuterade muntliga strategier och särskilda praktiska arrangemang i kommuner och skolor för undervisning och stöd för särskilt begåvade elever?
2. Vilka arbetssätt och undervisningsarrangemang används för att tillgodose särskilt begåvade elevers individuella behov i undervisningen?
3. Vilka uppfattningar har speciallärare om särskilt begåvade elevers behov av stöd i undervisningen?
4. Vilka uppfattningar har speciallärare om arbetssätt och undervisningsarrangemang som kan användas i undervisningen för särskilt begåvade elever?
5. Vilka uppfattningar har speciallärare om faktorer som kan försvåra undervisningen i det inkluderande klassrummet?
Avhandlingen baserar sig på kvalitativa data och kvantitativa data som samlades in via en enkätundersökning, vilken besvarades av 80 speciallärare i svenskspråkiga skolor med grundläggande utbildning. Resultatet visar att speciallärarna anser att särskilt begåvade elever är i behov av stöd i undervisningen, samtidigt som många anser att elever ignoreras i skolan. Även om speciallärarna anser att elevernas individuella behov kan tillgodoses genom differentiering i den allmänna undervisningen, identifierar de lärarens tidsbrist, ett stort elevantal i gruppen och avsaknad av lämpliga undervisningsmaterial som faktorer som försvårar undervisningen i det inkluderande klassrummet. Förekomsten av planer och strategier för hur undervisningen kan ordnas är begränsad i kommuner och svenskspråkiga skolor. Åtminstone i de skolor där planer och strategier förekommer får eleverna stöd i undervisningen och de arbetssätt som enligt forskning visat sig vara effektiva tillämpas. Undervisningen differentieras genom acceleration, berikning och gruppindelningar. Resultatet tyder på att omfattningen av det stöd som eleverna får varierar mellan de finlandssvenska skolorna. Möjligen kan en ökad förekomst av planer och strategier innebära att elevernas behov i undervisningen tillgodoses på ett mera jämlikt sätt.
1. I vilken omfattning förekommer skriftliga planer, diskuterade muntliga strategier och särskilda praktiska arrangemang i kommuner och skolor för undervisning och stöd för särskilt begåvade elever?
2. Vilka arbetssätt och undervisningsarrangemang används för att tillgodose särskilt begåvade elevers individuella behov i undervisningen?
3. Vilka uppfattningar har speciallärare om särskilt begåvade elevers behov av stöd i undervisningen?
4. Vilka uppfattningar har speciallärare om arbetssätt och undervisningsarrangemang som kan användas i undervisningen för särskilt begåvade elever?
5. Vilka uppfattningar har speciallärare om faktorer som kan försvåra undervisningen i det inkluderande klassrummet?
Avhandlingen baserar sig på kvalitativa data och kvantitativa data som samlades in via en enkätundersökning, vilken besvarades av 80 speciallärare i svenskspråkiga skolor med grundläggande utbildning. Resultatet visar att speciallärarna anser att särskilt begåvade elever är i behov av stöd i undervisningen, samtidigt som många anser att elever ignoreras i skolan. Även om speciallärarna anser att elevernas individuella behov kan tillgodoses genom differentiering i den allmänna undervisningen, identifierar de lärarens tidsbrist, ett stort elevantal i gruppen och avsaknad av lämpliga undervisningsmaterial som faktorer som försvårar undervisningen i det inkluderande klassrummet. Förekomsten av planer och strategier för hur undervisningen kan ordnas är begränsad i kommuner och svenskspråkiga skolor. Åtminstone i de skolor där planer och strategier förekommer får eleverna stöd i undervisningen och de arbetssätt som enligt forskning visat sig vara effektiva tillämpas. Undervisningen differentieras genom acceleration, berikning och gruppindelningar. Resultatet tyder på att omfattningen av det stöd som eleverna får varierar mellan de finlandssvenska skolorna. Möjligen kan en ökad förekomst av planer och strategier innebära att elevernas behov i undervisningen tillgodoses på ett mera jämlikt sätt.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [534]