Högerpopulism i Västeuropa : en studie av sambandet mellan ideologi och väljarstöd
Sipiläinen, Hanna (2020)
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051938252
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051938252
Tiivistelmä
Högerpopulismen har under årens lopp åtnjutit ett stort intresse inom forskningslitteraturen, och det finns numera en uppsjö av forskning om varför väljare röstar på högerpopulistiska partier. Förhållandevis få studier har dock fokuserat på partierna själva, och förvånansvärt få forskare har studerat ideologins betydelse för högerpopulistiska partiers väljarstöd. Detta trots att ideologin är en alldeles central komponent av politiska partiers väsen.
Syftet med denna studie har således varit att bredda kunskapen om högerpopulistiska partiers valframgångar genom att undersöka huruvida det existerar ett samband mellan västeuropeiska högerpopulistiska partiers ideologiska framtoning och deras väljarstöd. Som grund för studiens antagande om att ett sådant samband existerar, användes Lipset och Rokkans välkända modell om politiska skiljelinjer, som indikerar ideologisk röstning. Denna kompletterades med moderna och vidareutvecklade förklaringsmodeller, som förmår fånga in de högerpopulistiska partierna och specifikt förklara deras väljarmässiga framgångar. Tidigare forskning visar att högerpopulistiska partiers väljare drivs av ideologiska överväganden, och att högerpopulistiska åsikter är väletablerade bland befolkningen i Europa.
Studien inkluderade sammanlagt 38 fall, och utfördes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Ideologisk framtoning studerades genom fem kärnelement, som inledningsvis konstaterades vara utmärkande för den högerpopulistiska ideologin. Studiens och avhandlingens materialval utgick ifrån principen om att informationen ska vara adekvat och uppdaterad, vilket är långt ifrån en självklarhet inom ifrågavarande forskningsfält.
Resultatet indikerade att inget samband mellan ideologisk framtoning och väljarstöd existerar, vilket är tvärtemot studiens antagande och tidigare forskning. Det överraskande resultatet kan dock potentiellt förklaras av en rad försvårande omständigheter som hänför sig till användandet av Manifestoprojektets databas som källa för den oberoende variabeln ideologisk framtoning. Sammantaget visade studien svårigheten i att undersöka högerpopulistiska partiers ideologi, och behovet av mer forskning kring specifikt den ideologiska aspekten av partierna, och särskilt ideologins relation till partiernas väljarstöd.
Syftet med denna studie har således varit att bredda kunskapen om högerpopulistiska partiers valframgångar genom att undersöka huruvida det existerar ett samband mellan västeuropeiska högerpopulistiska partiers ideologiska framtoning och deras väljarstöd. Som grund för studiens antagande om att ett sådant samband existerar, användes Lipset och Rokkans välkända modell om politiska skiljelinjer, som indikerar ideologisk röstning. Denna kompletterades med moderna och vidareutvecklade förklaringsmodeller, som förmår fånga in de högerpopulistiska partierna och specifikt förklara deras väljarmässiga framgångar. Tidigare forskning visar att högerpopulistiska partiers väljare drivs av ideologiska överväganden, och att högerpopulistiska åsikter är väletablerade bland befolkningen i Europa.
Studien inkluderade sammanlagt 38 fall, och utfördes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Ideologisk framtoning studerades genom fem kärnelement, som inledningsvis konstaterades vara utmärkande för den högerpopulistiska ideologin. Studiens och avhandlingens materialval utgick ifrån principen om att informationen ska vara adekvat och uppdaterad, vilket är långt ifrån en självklarhet inom ifrågavarande forskningsfält.
Resultatet indikerade att inget samband mellan ideologisk framtoning och väljarstöd existerar, vilket är tvärtemot studiens antagande och tidigare forskning. Det överraskande resultatet kan dock potentiellt förklaras av en rad försvårande omständigheter som hänför sig till användandet av Manifestoprojektets databas som källa för den oberoende variabeln ideologisk framtoning. Sammantaget visade studien svårigheten i att undersöka högerpopulistiska partiers ideologi, och behovet av mer forskning kring specifikt den ideologiska aspekten av partierna, och särskilt ideologins relation till partiernas väljarstöd.