Eleven i språköskolan : Om verksamhetskultur och språklig identitet i en svenskspråkig skola på en finskspråkig ort
Kevin, Kaisa Kirsikka (2020)
Kevin, Kaisa Kirsikka
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725673
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050725673
Tiivistelmä
Arbetet har gjorts som en del av projektet minoritetspedagogik i Norden, vars syfte är att synliggöra minoritetsskolors verksamhet och dess utmaningar ut ett utbildningsperspektiv.
Även om Finlands lag garanterar att alla finsk- och svenskspråkiga barn har rätt till kommunalt arrangerad utbildning på sitt eget språk, krävs det mycket arbete och flera familjers engagemang för att en språköskola, det vill säga en svenskspråkig skola i en till majoriteten finskspråkig stad, ska etableras. Språköskolor kämpar med utmaningar och arbetar på ett sätt som är i behov av mer synlighet.
Denna avhandlings syfte är att undersöka hur elever i årskurs 5–6 i en språköskola uppfattar sin språkliga identitet och hur skolans verksamhetskultur stöder elevers språkidentitetsutveckling. Tre (3) forskningsfrågor utformades utgående från syftet:
1) Hur uppfattar elever i årskurs 5–6 i en språköskola sin språkliga identitet?
2) Vilka är för- och nackdelarna med en språköskola enligt elever i årskurs 5–6?
3) Hur stöder språköskolans verksamhetskultur elevers språkidentitetsutveckling?
Studien har en fenomenografisk forskningsansats, och datainsamlingen skedde genom intervju och observation. Sex (6) elever från årskurs 5–6 i Svenska skolan i Lahtis intervjuades för att svara på forskningsfrågorna. Skolan observerades under två (2) hela skoldagar.
De huvudsakliga resultaten visar att de flesta av de intervjuade eleverna betraktar sig själva som finlandssvenskar, även om de alla pratar både finska och svenska dagligen. De elever som pratar mest finska hemma, identifierar sig mera som tvåspråkiga än som finlandssvenskar. Elevernas föredragna språk varierar enligt situation och beror på vad de gör. Den dominerande finska miljön inverkar mycket i elevernas språkanvändning, också i skolan. Eleverna upplever att språköskolan är trygg och de har en stark känsla av samhörighet. Språköskolan har utvecklat och anpassat de pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätten enligt elevernas behov. I skolans verksamhetskultur betonas finlandssvenska kulturen och det svenska språket starkt. Betydelsen av att förstärka språket och kulturen verkar vara större i språköskolan än i en svenskspråkig skola, där den omringande miljön inte är lika finsk.
Även om Finlands lag garanterar att alla finsk- och svenskspråkiga barn har rätt till kommunalt arrangerad utbildning på sitt eget språk, krävs det mycket arbete och flera familjers engagemang för att en språköskola, det vill säga en svenskspråkig skola i en till majoriteten finskspråkig stad, ska etableras. Språköskolor kämpar med utmaningar och arbetar på ett sätt som är i behov av mer synlighet.
Denna avhandlings syfte är att undersöka hur elever i årskurs 5–6 i en språköskola uppfattar sin språkliga identitet och hur skolans verksamhetskultur stöder elevers språkidentitetsutveckling. Tre (3) forskningsfrågor utformades utgående från syftet:
1) Hur uppfattar elever i årskurs 5–6 i en språköskola sin språkliga identitet?
2) Vilka är för- och nackdelarna med en språköskola enligt elever i årskurs 5–6?
3) Hur stöder språköskolans verksamhetskultur elevers språkidentitetsutveckling?
Studien har en fenomenografisk forskningsansats, och datainsamlingen skedde genom intervju och observation. Sex (6) elever från årskurs 5–6 i Svenska skolan i Lahtis intervjuades för att svara på forskningsfrågorna. Skolan observerades under två (2) hela skoldagar.
De huvudsakliga resultaten visar att de flesta av de intervjuade eleverna betraktar sig själva som finlandssvenskar, även om de alla pratar både finska och svenska dagligen. De elever som pratar mest finska hemma, identifierar sig mera som tvåspråkiga än som finlandssvenskar. Elevernas föredragna språk varierar enligt situation och beror på vad de gör. Den dominerande finska miljön inverkar mycket i elevernas språkanvändning, också i skolan. Eleverna upplever att språköskolan är trygg och de har en stark känsla av samhörighet. Språköskolan har utvecklat och anpassat de pedagogiska och didaktiska tillvägagångssätten enligt elevernas behov. I skolans verksamhetskultur betonas finlandssvenska kulturen och det svenska språket starkt. Betydelsen av att förstärka språket och kulturen verkar vara större i språköskolan än i en svenskspråkig skola, där den omringande miljön inte är lika finsk.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [531]