Har inkomstojämlikhet en effekt på ekonomisk tillväxt i Finland?
Virolainen, Jesse (2020)
Virolainen, Jesse
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051838216
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020051838216
Tiivistelmä
Inkomstojämlikheten i Finland har ökat betydligt de senaste trettio åren. Sedan år 1995 har ginikoefficienten, som beskriver relativa inkomstskillnader, ökat med 5,5 procentenheter. Det finns lite forskning om inkomstojämlikhetens effekt på den ekonomiska tillväxten, eftersom forskningen har fokuserats på att beskriva inkomstskillnaders utveckling. Uppfattningarna angående denna relation har varierat över tiden och tidigare forskningarnas resultat har varit motstridiga.
Avhandlingens syfte är att undersöka om inkomstojämlikhet har en effekt på den ekonomiska tillväxten i Finland. Den tidigare litteraturen inom ämnet förklarar sambandet genom diverse teoretiska ramverk. Dessa teorier beskriver olika mekanismer som kan påverka inkomstojämlikheten och därmed tillväxten. Teorierna används för att undersöka ifall relationen i Finland kan beskrivas med hjälp av dessa ramverk. Avhandlingens sekundära syfte är att undersöka faktorer som kan påverka inkomstojämlikheten.
Den empiriska analysen genomförs med tidsseriedata över Finland. Variablerna för analysen är utvalda utgående från tidigare forskning. För analysen tillämpas en ARDL-regression, som är en variant av OLS-regressionen. Ytterligare specificeras en ECM-regression för att estimera den långsiktiga relationen mellan variablerna.
Avhandlingens resultat tyder på att inkomstojämlikhet har en positiv effekt på tillväxten på kort sikt, men relationen blir negativ på lång sikt. Det vill säga en ökning i inkomstojämlikheten skadar tillväxten på lång sikt. Därtill kommer en ökning i statliga utgifter att skada tillväxten både på kort sikt och lång sikt. Studien finner också att en ökning i statliga utgifter samt utbildningsnivån för tredje stadiet har en negativ effekt på ginikoefficienten. Således kommer en ökning i dessa faktorer att minska inkomstojämlikheten.
Resultaten tyder på att inkomstojämlikheten har en negativ effekt på tillväxten. Detta innebär att beslutsfattare måste vara medvetna om relationen mellan inkomstojämlikhet och tillväxt när olika policyer diskuteras.
Avhandlingens syfte är att undersöka om inkomstojämlikhet har en effekt på den ekonomiska tillväxten i Finland. Den tidigare litteraturen inom ämnet förklarar sambandet genom diverse teoretiska ramverk. Dessa teorier beskriver olika mekanismer som kan påverka inkomstojämlikheten och därmed tillväxten. Teorierna används för att undersöka ifall relationen i Finland kan beskrivas med hjälp av dessa ramverk. Avhandlingens sekundära syfte är att undersöka faktorer som kan påverka inkomstojämlikheten.
Den empiriska analysen genomförs med tidsseriedata över Finland. Variablerna för analysen är utvalda utgående från tidigare forskning. För analysen tillämpas en ARDL-regression, som är en variant av OLS-regressionen. Ytterligare specificeras en ECM-regression för att estimera den långsiktiga relationen mellan variablerna.
Avhandlingens resultat tyder på att inkomstojämlikhet har en positiv effekt på tillväxten på kort sikt, men relationen blir negativ på lång sikt. Det vill säga en ökning i inkomstojämlikheten skadar tillväxten på lång sikt. Därtill kommer en ökning i statliga utgifter att skada tillväxten både på kort sikt och lång sikt. Studien finner också att en ökning i statliga utgifter samt utbildningsnivån för tredje stadiet har en negativ effekt på ginikoefficienten. Således kommer en ökning i dessa faktorer att minska inkomstojämlikheten.
Resultaten tyder på att inkomstojämlikheten har en negativ effekt på tillväxten. Detta innebär att beslutsfattare måste vara medvetna om relationen mellan inkomstojämlikhet och tillväxt när olika policyer diskuteras.