Politiska skiljelinjer på Åland : En valundersökning i samband med lagtingsvalet 2019
Lindqvist, Rasmus (2020)
Lindqvist, Rasmus
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050525119
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050525119
Tiivistelmä
Forskningen om åländska väljare har delvis blivit föråldrad. Därutöver har inte väljarnas ideologiska preferenser studerats mer ingående tidigare. Samhällsutvecklingen har med tiden även lett till att den klassiska ideologiska skalan mellan vänster och höger blivit otillräcklig. För att utvidga förklaringsmodellerna har ytterliga skalor skapats, en av dessa är GAL-TAN-skalan där GAL står för gröna, alternativa och libertära värderingar medan TAN står för traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar. Den här nya ideologiska dimensionen har inte studerats på Åland tidigare. Syftet med den här avhandlingen var därför att studera sociodemografiska och ideologiska skiljelinjer bland de åländska väljarna. Fyra forskningsfrågor utformades:
1. Vilka sociodemografiska faktorer förklarar partival på Åland?
2. Vilka sociodemografiska faktorer förklarar ideologisk placering på Åland?
3. Var placerar sig de åländska partiernas väljare ideologiskt?
4. Förklaras partivalet främst av klassiska eller nya ideologiska skiljelinjer?
Forskningsdesignen som tillämpades var tvärsnittsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Studien var teoriprövande med syfte att studera om teorierna om en ny politisk skiljelinje även fått fäste på Åland. Primärdata samlades in med hjälp av ett slumpmässigt urval av åländska väljare i form av en frågeundersökning/survey. Datainsamlingen ingick som en del av den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern och var utformad som en eftervalsundersökning utförd ungefär en månad efter det åländska lagtingsvalet 2019. Svarspersonerna, dvs väljarna, fick besvara ett flertal påståenden med avsikt att placera dem på vänster-högerskalan och GAL-TAN-skalan. Resultaten analyserades med korstabeller, spridningsdiagram, multipel regressionsanalys och multinominal logistisk regressionsanalys.
Analysen visade att bland de sociodemografiska variablerna var det framförallt boendeort följt av utbildning som predikterade partivalet. Kvinnor, yngre, högutbildade och boende i Mariehamn hade i medeltal mer gröna, alternativa och libertära värderingar. Män, äldre, lågutbildade och ruralt boende hade mer traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar. Åland är inom det här området inget undantag från en större global trend. Boendeort var den variabel som hade störst effekt på väljarens placering på vänster-högerskalan och GAL-TAN-skalan. Överlag uppvisade väljarens placering på vänster-högerskalan ett starkare samband med partivalet på Åland än placering på GAL-TAN-skalan. Boendeort visade sig inte bara vara en vattendelare för partivalet utan det fanns även tydliga ideologiska skiljelinjer mellan boende i stad och boende på landsbygden. Även om det finns en tydlig personcentrering inom den åländska politiken finns det också en existerande ideologisk konflikt.
1. Vilka sociodemografiska faktorer förklarar partival på Åland?
2. Vilka sociodemografiska faktorer förklarar ideologisk placering på Åland?
3. Var placerar sig de åländska partiernas väljare ideologiskt?
4. Förklaras partivalet främst av klassiska eller nya ideologiska skiljelinjer?
Forskningsdesignen som tillämpades var tvärsnittsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Studien var teoriprövande med syfte att studera om teorierna om en ny politisk skiljelinje även fått fäste på Åland. Primärdata samlades in med hjälp av ett slumpmässigt urval av åländska väljare i form av en frågeundersökning/survey. Datainsamlingen ingick som en del av den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern och var utformad som en eftervalsundersökning utförd ungefär en månad efter det åländska lagtingsvalet 2019. Svarspersonerna, dvs väljarna, fick besvara ett flertal påståenden med avsikt att placera dem på vänster-högerskalan och GAL-TAN-skalan. Resultaten analyserades med korstabeller, spridningsdiagram, multipel regressionsanalys och multinominal logistisk regressionsanalys.
Analysen visade att bland de sociodemografiska variablerna var det framförallt boendeort följt av utbildning som predikterade partivalet. Kvinnor, yngre, högutbildade och boende i Mariehamn hade i medeltal mer gröna, alternativa och libertära värderingar. Män, äldre, lågutbildade och ruralt boende hade mer traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar. Åland är inom det här området inget undantag från en större global trend. Boendeort var den variabel som hade störst effekt på väljarens placering på vänster-högerskalan och GAL-TAN-skalan. Överlag uppvisade väljarens placering på vänster-högerskalan ett starkare samband med partivalet på Åland än placering på GAL-TAN-skalan. Boendeort visade sig inte bara vara en vattendelare för partivalet utan det fanns även tydliga ideologiska skiljelinjer mellan boende i stad och boende på landsbygden. Även om det finns en tydlig personcentrering inom den åländska politiken finns det också en existerande ideologisk konflikt.