Kommunpolitikernas syn på kommunalt flyktingmottagande
Rosendahl, Robert (2020)
Rosendahl, Robert
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042422434
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042422434
Tiivistelmä
Invandring är ett aktuellt ämne i dagens läge, och ämnet väcker mycket känslor inte bara hos medborgarna utan också hos politikerna. Invandring har emellertid funnits redan genom århundradena och är ett relativt komplext ämne. Till exempel har flyktingkrisen 2015 i hög grad påverkat dagens samhälleliga debatt och attityder. Det politiska fältet och den politiska debatten har i varje fall förändrats betydligt under de senaste decennierna och på de politiska partiernas agenda har invandring dykt upp på en större skala först på 2000-talet, inte minst på grund av nationalsinnade partiers uppgång.
Syftet med denna avhandling är därmed att redogöra för de faktorer som påverkar inställningarna till invandring och speciellt hur kommunalvalskandidaterna förhåller sig till emottagandet av dem som fått asyl. Finns det ett samband mellan attityderna till flyktingar och andelen utlänningar i kommunen? Bidrar flyktingförläggning i kommunen till mer positiva inställningar till invandrare? Hur påverkar till exempel kön, ålder eller partitillhörighet attityderna till invandringen? I den empiriska analysen utnyttjades valkompassdata från kommunalval 2017. Dessa data utgjordes av över 30000 kandidaternas svar. Ungefär hälften aktivt hade svarat på valkompassen. Utgående från tidigare forskning används som förklarande faktorer till invandringsattityder kontaktteori och integrerad hotteori samt sociodemografiska och ekonomiska variabler. Den kvantitativa analysen genomfördes med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys
Denna pro gradu - avhandling påvisar att den största delen av kandidaterna i kommunalvalet 2017 hade en positiv inställning till invandrare. Resultaten i analysen ter sig i stort sett enligt tidigare forskning när det gäller sociodemografiska och ekonomiska faktorer. Kontakten visar sig ha en liten inverkan på i snitt mer positiva inställningar medan sociodemografiska och socioekonomiska faktorer förklarar en betydligt större del.
Syftet med denna avhandling är därmed att redogöra för de faktorer som påverkar inställningarna till invandring och speciellt hur kommunalvalskandidaterna förhåller sig till emottagandet av dem som fått asyl. Finns det ett samband mellan attityderna till flyktingar och andelen utlänningar i kommunen? Bidrar flyktingförläggning i kommunen till mer positiva inställningar till invandrare? Hur påverkar till exempel kön, ålder eller partitillhörighet attityderna till invandringen? I den empiriska analysen utnyttjades valkompassdata från kommunalval 2017. Dessa data utgjordes av över 30000 kandidaternas svar. Ungefär hälften aktivt hade svarat på valkompassen. Utgående från tidigare forskning används som förklarande faktorer till invandringsattityder kontaktteori och integrerad hotteori samt sociodemografiska och ekonomiska variabler. Den kvantitativa analysen genomfördes med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys
Denna pro gradu - avhandling påvisar att den största delen av kandidaterna i kommunalvalet 2017 hade en positiv inställning till invandrare. Resultaten i analysen ter sig i stort sett enligt tidigare forskning när det gäller sociodemografiska och ekonomiska faktorer. Kontakten visar sig ha en liten inverkan på i snitt mer positiva inställningar medan sociodemografiska och socioekonomiska faktorer förklarar en betydligt större del.