"Jag är ju också invandrare" : En analys av identitetskonstruktion i finlandssvenska migrationsberättelser
Aumanen, Amanda (2020)
Aumanen, Amanda
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042322306
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042322306
Tiivistelmä
Avhandlingens syfte är att studera om och hur etnisk och språklig identitet framställs i migrationsberättelser skildrade av finlandssvenskar som har flyttat till Sverige. Jag utgår från tanken om privilegiering då jag undersöker hur migranterna positionerar sig själva och andra i berättelserna och i intervjun, samt hur de inom berättelserna även blir positionerade av andra. Jag vill veta hur migranterna framställer sig själva, sin identitet och sin omgivning språkligt i sina berättelser om flytten. Hur etnicitet och språklig identitet konstitueras i finlandssvenskarnas skildringar är något som den här avhandlingen söker svar på. Det här görs för att synliggöra vilka kulturella föreställningar som produceras och reproduceras. Materialet består av sju intervjuer med sammanlagt tio informanter, insamlade av Svenska Litteratursällskapet i Finland (SLS).
De teoretiska utgångspunkterna för avhandlingen och analysen grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på identiteter och berättelser, med fokus på identitetskonstruktion. Det här görs genom att studera positioneringar utifrån Davies & Harrés (1990) teori om social positionering och Bambergs (1997) tre nivåer på vilka positioneringar i en berättelse görs. Även värdering, som kan härledas till Labovs (1972) strukturelement, samt Adelswärds (1997) poänger för en berättelse ägnas ett visst utrymme i analysavsnittet. Undersökningen stödjer sig på tidigare berättelseforskning, forskning om migration och forskning om identitet och självrepresentation.
Genom att studera berättelser utifrån Bambergs (1997) olika nivåer blir det tydligt att skapandet av identiteten är något komplext och kontextberoende. Resultatet visar bl.a. att informanterna på den första nivån, inom den s.k. berättelsevärlden, ofta framhäver en privilegierad position och det förekommer att de gör motstånd till positioner med negativ laddning. På den andra nivån, i interaktionen mellan intervjuaren och berättarna, har trovärdighet en betydande roll för att skapa positiva självbilder inför lyssnaren. Kontrastering är en strategi som inte sällan används på den tredje nivån, här framkommer också olika attityder och föreställningar kring språk och etnicitet. Språklig och etnisk identitet används som resurser för att skapa samhörighet till vissa grupper och avgränsa sig från andra, men migranterna visar samhörighet till flera olika grupper beroende på sammanhang. Konstruerandet av identiteten kan göras på flera olika nivåer, både medvetet och omedvetet, det kan uttryckas både direkt och indirekt och inte sällan med väldigt små språkhandlingar.
De teoretiska utgångspunkterna för avhandlingen och analysen grundar sig i en socialkonstruktionistisk syn på identiteter och berättelser, med fokus på identitetskonstruktion. Det här görs genom att studera positioneringar utifrån Davies & Harrés (1990) teori om social positionering och Bambergs (1997) tre nivåer på vilka positioneringar i en berättelse görs. Även värdering, som kan härledas till Labovs (1972) strukturelement, samt Adelswärds (1997) poänger för en berättelse ägnas ett visst utrymme i analysavsnittet. Undersökningen stödjer sig på tidigare berättelseforskning, forskning om migration och forskning om identitet och självrepresentation.
Genom att studera berättelser utifrån Bambergs (1997) olika nivåer blir det tydligt att skapandet av identiteten är något komplext och kontextberoende. Resultatet visar bl.a. att informanterna på den första nivån, inom den s.k. berättelsevärlden, ofta framhäver en privilegierad position och det förekommer att de gör motstånd till positioner med negativ laddning. På den andra nivån, i interaktionen mellan intervjuaren och berättarna, har trovärdighet en betydande roll för att skapa positiva självbilder inför lyssnaren. Kontrastering är en strategi som inte sällan används på den tredje nivån, här framkommer också olika attityder och föreställningar kring språk och etnicitet. Språklig och etnisk identitet används som resurser för att skapa samhörighet till vissa grupper och avgränsa sig från andra, men migranterna visar samhörighet till flera olika grupper beroende på sammanhang. Konstruerandet av identiteten kan göras på flera olika nivåer, både medvetet och omedvetet, det kan uttryckas både direkt och indirekt och inte sällan med väldigt små språkhandlingar.
Kokoelmat
- 6121 Kielitieteet [144]