Korruptionsdiskursen 1960–2020 : Uppkomsten och hegemoniseringen av diskursen samt dess inflytande i Finland
Harkkila, Elias (2020)
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050925932
http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020050925932
Tiivistelmä
Korruption har beskrivits som en av 2000-talets stora utmaningar. I avhandlingen analyseras hur en global korruptionsdiskurs uppkommit, hegemoniserats och vilket inflytande diskursen haft i Finland. Korruptionsdiskursen har ramats in i tre delar som analyserats med Teun van Dijks kritiska diskursanalys.
Formningsfas 1960–1990, Etableringsfas 1990–2000, Stabiliseringsfas 2000–
Formningsfasen uppmärksammar hur västerländska och framför allt amerikanska tänkare omformade och moderniserade korruptionsuppfattningen under efterkrigstiden. Under 1960-, 1970- och 1980-talet gav en historisk och normativ korruptionsuppfattning vika för en marknadscentrerad och deskriptiv korruptionsuppfattning. De amerikanska tänkarnas ideologiska och politiska kopplingar antyder att korruptionsforskningen under efterkrigstiden konstruerades av eller formades för en politisk och ideologisk agenda.
Etableringsfasen demonstrerar hur intresset för korruption växte på 1990-talet genom att analysera flera högprofilerade internationella organisationer så som Förenta nationerna, Världsbanken och Transparency International. Organisationernas korruptionsuppfattning bygger på den teoretiska grund som lades av amerikanska korruptionsforskare under andra hälften av 1900-talet.
Stabiliseringsfasen analyserar korruptionsdiskursens följder och effekter i Finland. Korruptionsdiskursen har sedan 2000-talet genomgått en hegemoniseringsprocess i Finland, där korruptionsuppfattningen integrerats med det finska samhällets lagar, regler och normer. Processen har speciellt lyft fram nepotism som en typisk korruptionsform i Finland.
Analysen visar att en modern korruptionsdiskurs uppkommit under efterkrigstiden, hegemoniserats under 1990talet och etablerat sig i det finska samhället under 2000-talet. Under 2010-talet har korruptionsforskningen i allt större grad problematiserat korruptionsdiskursen, speciellt genom att kritisera de internationella organisationernas korruptionsdefinitioner, korruptionsindex och korruptionsbekämpande åtgärder. Kritiken antyder en inneboende diskrepans mellan den rådande korruptionsforskningen och korruptionsdiskursen.
Formningsfas 1960–1990, Etableringsfas 1990–2000, Stabiliseringsfas 2000–
Formningsfasen uppmärksammar hur västerländska och framför allt amerikanska tänkare omformade och moderniserade korruptionsuppfattningen under efterkrigstiden. Under 1960-, 1970- och 1980-talet gav en historisk och normativ korruptionsuppfattning vika för en marknadscentrerad och deskriptiv korruptionsuppfattning. De amerikanska tänkarnas ideologiska och politiska kopplingar antyder att korruptionsforskningen under efterkrigstiden konstruerades av eller formades för en politisk och ideologisk agenda.
Etableringsfasen demonstrerar hur intresset för korruption växte på 1990-talet genom att analysera flera högprofilerade internationella organisationer så som Förenta nationerna, Världsbanken och Transparency International. Organisationernas korruptionsuppfattning bygger på den teoretiska grund som lades av amerikanska korruptionsforskare under andra hälften av 1900-talet.
Stabiliseringsfasen analyserar korruptionsdiskursens följder och effekter i Finland. Korruptionsdiskursen har sedan 2000-talet genomgått en hegemoniseringsprocess i Finland, där korruptionsuppfattningen integrerats med det finska samhällets lagar, regler och normer. Processen har speciellt lyft fram nepotism som en typisk korruptionsform i Finland.
Analysen visar att en modern korruptionsdiskurs uppkommit under efterkrigstiden, hegemoniserats under 1990talet och etablerat sig i det finska samhället under 2000-talet. Under 2010-talet har korruptionsforskningen i allt större grad problematiserat korruptionsdiskursen, speciellt genom att kritisera de internationella organisationernas korruptionsdefinitioner, korruptionsindex och korruptionsbekämpande åtgärder. Kritiken antyder en inneboende diskrepans mellan den rådande korruptionsforskningen och korruptionsdiskursen.