I mötet med det ordlösa : En etnografisk studie om hur relationellt ledarskap konstrueras i relationen mellan häst och människa
Seffer, Julia (2020)
Seffer, Julia
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042722595
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042722595
Tiivistelmä
Vad kunde dynamiken i människa–häst-relationen utveckla om förståelsen av hur relationellt ledarskap konstrueras? Baserat på diskussioner om förbiseende och nedtystande av djur i organisationsteorin tar jag i denna avhandling utgångspunkt i forskningsfälten relationellt ledarskap och human–animal studies. Genom en etnografisk studie är syftet med avhandlingen att lyfta fram djurs roll och belysa de sinnesbaserade, subtila och relationella aspekterna av ledarskap.
I denna studie läggs fokus på relationen mellan människa och häst. Under senare år har det snabbt växande forskningsfältet human–animal studies uppmärksammat betydelsen av relationen mellan människa och djur, samtidigt som utvecklingen av det relationella ledarskapsfältet har öppnat upp för nya förståelser av ledarskap som ett integrerat fenomen. Trots detta är sambandet mellan djur, människa och ledarskap fortsättningsvis outforskat inom organisationsteorin.
Under en tvåveckorsperiod ute på fältet har jag observerat, intervjuat och fascinerats av dynamiken i människa–häst-relationen på en ridskola i Finland, där jag närvarade under såväl ridlektioner som i stallet. Observationerna från fältet är skrivna som korta ögonblick av relationen människa–häst som varvas med ryttarnas och ridlärarnas egna röster och analytisk diskussion. För att förtydliga hästens roll som aktör granskas ögonblicken genom tillämpningen av Maurstad et al.:s (2013) teoretisering av människa–häst-relationen. Därigenom påvisas den komplexa relationen på ett mångdimensionellt sätt, och på så vis besvaras frågan: ”hur konstrueras relationellt ledarskap i relationen mellan häst och människa?”
I avhandlingen framställs hur människa och häst påverkar och förändrar varandra. Relationen bygger inte enbart på tydligt och konsekvent kroppsspråk; även övriga sinnen som att lyssna och att känna är centrala. Genom min empiri framhävs att inte bara människan är den centrala aktören, utan också hästen agerar aktiv aktör i den relationella ledarskapsprocessen.
Studien bidrar till att berika den organisationsteoretiska diskussionen om hur människa–djur-relationen kan studeras och förstås. Vidare vill jag med studien väcka intresse för inkludering av djur i organisatorisk forskning och betydelsen av de icke-verbala, posthumana samt kroppsliga förståelserna av relationellt ledarskap.
I denna studie läggs fokus på relationen mellan människa och häst. Under senare år har det snabbt växande forskningsfältet human–animal studies uppmärksammat betydelsen av relationen mellan människa och djur, samtidigt som utvecklingen av det relationella ledarskapsfältet har öppnat upp för nya förståelser av ledarskap som ett integrerat fenomen. Trots detta är sambandet mellan djur, människa och ledarskap fortsättningsvis outforskat inom organisationsteorin.
Under en tvåveckorsperiod ute på fältet har jag observerat, intervjuat och fascinerats av dynamiken i människa–häst-relationen på en ridskola i Finland, där jag närvarade under såväl ridlektioner som i stallet. Observationerna från fältet är skrivna som korta ögonblick av relationen människa–häst som varvas med ryttarnas och ridlärarnas egna röster och analytisk diskussion. För att förtydliga hästens roll som aktör granskas ögonblicken genom tillämpningen av Maurstad et al.:s (2013) teoretisering av människa–häst-relationen. Därigenom påvisas den komplexa relationen på ett mångdimensionellt sätt, och på så vis besvaras frågan: ”hur konstrueras relationellt ledarskap i relationen mellan häst och människa?”
I avhandlingen framställs hur människa och häst påverkar och förändrar varandra. Relationen bygger inte enbart på tydligt och konsekvent kroppsspråk; även övriga sinnen som att lyssna och att känna är centrala. Genom min empiri framhävs att inte bara människan är den centrala aktören, utan också hästen agerar aktiv aktör i den relationella ledarskapsprocessen.
Studien bidrar till att berika den organisationsteoretiska diskussionen om hur människa–djur-relationen kan studeras och förstås. Vidare vill jag med studien väcka intresse för inkludering av djur i organisatorisk forskning och betydelsen av de icke-verbala, posthumana samt kroppsliga förståelserna av relationellt ledarskap.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [433]