Redskapen i experimentellt arbete : Utredning av skollaboratoriets utrustning ur kemilärarens synvinkel

Abstract

Kemiundervisningen rör sig mellan olika nivåer av kemisk kunskap. Fenomen på submikronivån beskrivs med modeller som är en viktig del av kemin. Inlärningen av kemin stöds med hjälp av uppgifterna som utvecklar elevens tankeförmåga. Trots allt bildas det missuppfattningar hos eleverna under kemiundervisningen. Kemilärarens uppgift är framför allt att ge bra undervisning vilket betyder att eleverna lär sig. I bra kemiundervisning utnyttjas didaktisk och pedagogisk kunskap och används undervisningsmetoder som är typiska för kemin. Planeringshjälpmedlen som läroböcker stöder lärarens planeringsarbete.

Experimentellt arbete är en central del av kemiundervisningen men det förutsätter laboratorieutrustning. Laboratorieredskapen i skolor har fått mindre uppmärksamhet bland forskarna fast det är en nödvändig del av experimentellt arbete och kan ha inverkan på lärarens planeringsarbete. Målsättningen i denna pro gradu-avhandling var att utreda skollaboratoriers vanliga utrustning och kemilärarnas åsikter om laboratorieutrustningen i sin skola. Utredningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades till finländska skolor. Målsättningen i den experimentella delen av avhandlingen var att utveckla ett laborationsarbete för gymnasie- och universitetsstuderandena.

De lärare som deltog i utredningen var mer nöjda än missnöjda med laboratorieutrustningen i sin skola, och tillgången till redskap var mycket god. Skolorna hade redskap från flera olika utrustningsgrupper. Många lärare hade en positiv bild av utrustningens egenskaper. Utrustningen i skollaboratoriet innehöll alla centrala redskap även om det saknades några redskap enligt lärarna. Laboratorieutrustningen spelade en viktig roll i kemilärarens planeringsarbete. Lärarna planerade det experimentella arbetet genom att beakta utrustningen i skollaboratoriet. Utrustningen fungerade alltså som utgångspunkt för planeringen.