Legitimacy in crisis : A study of legitimacy in counterinsurgency operations
Backström, Kim (2020)
Backström, Kim
Åbo Akademi
2020
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202003269471
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202003269471
Tiivistelmä
Introduction: The purpose of this thesis is to give an insight into which variables affect legitimacy in conflict-torn states, with a special focus on the relationship between values and services. The specified research question is what are the views of the population on legitimacy in areas where counterinsurgency operations have been conducted?
Theoretical framework: Whether a political system is considered to be legitimate or not inherently revolves around the values of the population. The values determine which services are expected to be provided by the political system to the population. The different sources of legitimacy presented account for the heterogeneity of the population. Instrumental types of legitimacy include types of legitimacy based around the needs of the population. Substantive legitimacy focus on the values of the population. The heterogeneity of the population is ever more important to consider in the context of conflict-torn spaces and when conducting counterinsurgency operations.
Methodology: A repeated cross-sectional study using case study design was chosen. The data was collected by Böhnke et al. (2017) during the years of 2007 to 2015 and the total number of respondents was 12,428. Survey questions were operationalized according to the different sources of legitimacy.
Results: Input legitimacy results show a strong involvement of societal institutions in decision-making. Input on a governmental level is relatively important, but the trend has remained stagnant over time. Output legitimacy indicate an initial sharp improvement in security which afterwards stagnates or even declines in 2011. Services provided by the government are initially at low levels, but with a positive trend. Throughput legitimacy indicate the importance of both patronage and societal institutions. Patronage is primarily based around economic and military influence. External legitimacy results indicate sharp changes. COIN forces and NGO:s are initially viewed in a very positive light. This changes especially in the case of COIN forces over time, since they are viewed in a more negative light later in the study. The norms and values of the respondents do not change considerably over the scope of the study. Tradition is portrayed to be an important aspect of everyday life, and a break from tradition results in negative consequences. However, a trend can be seen that external actors are viewed to have a more negative impact on local customs. Patrons are viewed as important even though the results show them to not be a large contributor of services.
Conclusions: Pure types of instrumental legitimacy are more prone to change during a short amount of time. Substantive types of legitimacy in combination with input and throughput are much more stable since they are connected to population values. The results support the theory that traditional societies cling to their values when experiencing a short-term increase in improved living standards. Societal institutions remain more important than democratic elections and political institutions. Avhandlingens svenska titel är Legitimitet i kris – En studie av legitimitetsbyggande i upprorsbekämpningsoperationer. Kriget mot terrorismen har understrukit hur viktigt legitimitet är i statsbyggande under upprorsbekämpningsoperationer. Detta har externa aktörer förstått på ett teoretiskt plan, exempelvis genom den amerikanska doktrinen FM 3–24 (2014). Däremot har implementeringen på det praktiska planet inte uppnått önskad verkan. Detta exemplifieras av det osäkra läget i operationsområdena i kombination med den oerhörda mängd resurser som använts i upprorsbekämpningens syfte. Målet med denna avhandling är att ge en inblick i vad som påverkar legitimitet i konfliktområden. Speciellt fokus läggs på förhållandet mellan värderingar och tjänster. Avhandlingens specificerade frågeställning är: vad är befolkningens syn på legitimitet i områden där upprorsbekämpningsoperationer har pågått?
Huruvida ett politiskt system anses vara legitimt eller inte kretsar kring befolkningens värderingar. Värderingarna bestämmer vilka tjänster som befolkningen förväntas få från det politiska systemet. Tjänsterna kan enligt Maslow (1954) i sin tur kategoriseras i olika nivåer. De mest grundläggande tjänsterna kretsar kring fysisk och ekonomisk säkerhet, medan sekundära tjänster omfattar olika former av självförverkligande. Denna teori anknyter till teorierna om människans värderingar som Inglehart (1977) och Welzel (2013) presenterar, nämligen att en högre levnadsstandard på lång sikt leder till mera postmaterialistiska värderingar (se tabell 2). Denna förändring i värderingar sker med en fördröjning, så även om befolkningens levnadsstandard ökar snabbt finns det inga garantier för att deras värderingar utvecklas på motsvarande vis.
Även om en befolkning är långt ifrån homogen återfinns även logiken gällande vad som innebär legitimitet i de politiska systemens sammansättning. Befolkningen i en modern demokratisk rättsstat har inte samma förväntningar på sin regering som befolkningen som lever i en mera traditionell hybridstat. Se tabell 3 för skillnaden i karaktärsdrag mellan dessa två typer av politiska system och figur 1 för normers och värderingars inverkan på vad som anses vara legitimt. Detta skapar ett behov av en kategorisering över vad som skapar legitimitet. Kategoriseringen är extra viktig i kontexten av ett instabilt konfliktdrabbat område. Instrumentella former av legitimitet beskrivs av Weber (1978) och Easton (1965). Se tabell 1 för kategoriseringen av Eastons (1965) former av legitimitet. Det gemensamma karaktärsdraget är att instrumentella former av legitimitet fokuserar på befolkningens behov. Följande underkategorisering av instrumentell legitimitet används baserat på OECD (2010), Scharpf (2010) och Schmidt (2013): input (aktivt medborgarskap), output (tjänster som förmedlas), throughput (effektivitet och korruption) och extern (internationella aktörer). Den andra överordnade kategorin är substantiv legitimitet som fokuserar på befolkningens värderingar och normer. Underkategoriseringen som tillämpas på substantiv legitimitet baseras även på Weber (1978) och Easton (1965) enligt kategorierna traditionell och karismatisk (tilltron till individer) legitimitet. Figur 3 beskriver den överordnade kategoriseringen av olika former av legitimitet. Befolkningens heterogenitet är ännu viktigare att ta i beaktande i den social kontexten av konfliktområden och under upprorsbekämpningsoperationer. Weigand (2015) beskriver legitimitet i konfliktområden i närmare detalj, medan Kilcullen (2006 & 2010) fokuserar på upprorsbekämpning (se figur 2).
Olika möjliga forskningsdesigner presenteras och deras respektive styrkor och svagheter vägs mot varandra. Fördelen med experimentell design är att designen har en hög intern validitet, men har samtidigt låg extern validitet. En undersökning med jämförande design har goda möjligheter att förklara kausalitet, men kräver lämpligt jämförbara fall och resultatet kan inte generaliseras till en större kontext. En upprepad tvärsnittsundersökning i form av en fallstudie valdes för denna avhandling. Styrkan med designen är att den möjliggör en djupdykning i ett invecklat fenomen. Samtidigt kvarstår begränsningar gällande generaliserbarhet. Enkätmaterialet är insamlat av Böhnke med flera (2017) i nordöstra Afghanistan under åren 2007 till 2015 med totalt 12 428 respondenter. Se figur 4 för en visualisering av undersökningens data. Lämpliga enkätfrågor ur materialet är utvalda och operationaliserade enligt de tidigare behandlade formerna av legitimitet. Testet Cronbachs alfa utfördes för att bestämma operationaliseringarnas interna reliabilitet. Tabell 4 beskriver enkätmaterialet medan tabell 5 beskriver operationaliseringarna och resultatet från reliabilitetstestet. Se bilaga A för en genomgående beskrivning av hela enkätmaterialet och dess operationalisering.
Resultatredovisningen sker kategoriskt enligt de olika formerna av legitimitet. Resultaten för input-legitimitet (tabell 6–7) tyder på en stark inblandning av samhälleliga institutioner i relevant beslutsfattande. Input på myndighetsnivå är viktigt i förhållande till andra aktörer, men trenden är stagnerad över tid. Resultaten för output-legitimitet (tabell 8–10) tyder på en inledningsvis stark förbättring av det allmänna säkerhetsläget. Denna trend avtar däremot över tid och resultatet tyder även på en försämring av det allmänna säkerhetsläget mot slutet av undersökningsperioden. Externa aktörer ses inledningsvis som viktiga i förbättrandet av säkerhetsläget, men tappar med tiden popularitet och likställs med samhälleliga aktörer och myndighetsaktörer. De tjänster som myndigheterna erbjuder befolkningen är inledningsvis få, men genomgår en över tid stark positiv trend. Resultaten för throughput-legitimitet (tabell 11–13) understryker betydelsen av beskyddarskap och samhälleliga institutioner. Beskyddarskap baseras huvudsakligen på ekonomiskt och militärt inflytande trots den starkt traditionella samhälleliga kontexten. Resultatet för extern legitimitet (tabell 14–15) tyder på tvära förändringar. Opinionen gällande internationella upprorsbekämpningstrupper varierar mest. Upprorsbekämparna ses först ha en positiv inverkan på säkerhetsläget, men med tiden anses de ha en negativ inverkan både på säkerheten och på lokala värderingar medan synen på icke-statliga organisationer är mera positiv. Resultaten för traditionell legitimitet (tabell 16–17) genomgår inga kraftiga förändringar. Tradition framförs som en viktig del av vardagen, vilket illustreras av att ett brott mot traditionen troligen resulterar i negativa konsekvenser. Resultaten för karismatisk legitimitet (tabell 18–19) tyder på att beskyddarskap är viktigt, samtidigt som beskyddare inte står för en betydande mängd tjänster. Den underliggande orsaken till beskyddares inflytande kan grundas i att påverka andra aktörer och i sin tur ha en indirekt inverkan på tjänster. Resultatet av substantiv legitimitet tyder på att fenomenet diffust stöd som presenteras av Easton (1965) även bör tas i beaktande.
Resultaten ger ett spretigt svar på forskningsfrågan. Majoriteten av formerna av legitimitet har inte genomgått större förändringar, medan exempelvis output och extern legitimitet har genomgått betydligt större kast. Förklaringen till detta grundas i att renodlade former av instrumentell legitimitet är mera benägna att förändras på kort tid, medan substantiva former av legitimitet samt input och throughput är mycket mera stabila eftersom de är kopplade till befolkningens värderingar. Det är exempelvis betydligt lättare för aktörer att tillföra hälsovård, utbildning och rent vatten än att påverka befolkningens värderingar. Resultatet stöder Ingleharts (1977) teori om att även om befolkningens levnadsstandard ökar snabbt blir inte befolkningens värderingar lika snabbt mera postmaterialistiska. Ett djupt traditionellt samhälle håller fast vid sina värderingar där samhälleliga institutioner är viktigare än demokratiska val och politiska institutioner. Något som skulle anses vara korruption i en västerländsk rättsstat anses fortsättningsvis vara legitimt beskyddarskap i ett traditionellt samhälle, exempelvis i nordöstra Afghanistan. Den diskrepans mellan mål i upprorsbekämpning och befolkningens värderingar som resultatet antyder på är något som även Wiechnik (2012) lyfter fram. Även USA:s försvarsmakt verkar ha tagit till sig denna lärdom eftersom den uppdaterade versionen av FM 3–24 (2014) i förhållande till den tidigare versionen (FM 3–24, 2006) lägger ett större fokus på befolkningens värderingar i kontexten av legitimitet. Fortsatt forskning borde överväga förändringar av operationaliseringarna, eftersom en viss diskrepans uppstod mellan avhandlingens resultat och Böhnke med fleras (2017) resultat. Vidare skulle en ännu djupare förståelse för den lokala samhälleliga kontexten vara av fördel. Gränsen mellan samhälleliga och politiska institutioner är otydlig i den afghanska kontexten. En komplettering av andra former av data vore även till fördel för att kunna styrka det kvantitativa materialet som användes i denna avhandling. Data från andra liknande fall skulle möjliggöra vidare generaliseringar gällande synen på legitimitet bland befolkningen i områden där upprorsbekämpningsoperationer har pågått.
Theoretical framework: Whether a political system is considered to be legitimate or not inherently revolves around the values of the population. The values determine which services are expected to be provided by the political system to the population. The different sources of legitimacy presented account for the heterogeneity of the population. Instrumental types of legitimacy include types of legitimacy based around the needs of the population. Substantive legitimacy focus on the values of the population. The heterogeneity of the population is ever more important to consider in the context of conflict-torn spaces and when conducting counterinsurgency operations.
Methodology: A repeated cross-sectional study using case study design was chosen. The data was collected by Böhnke et al. (2017) during the years of 2007 to 2015 and the total number of respondents was 12,428. Survey questions were operationalized according to the different sources of legitimacy.
Results: Input legitimacy results show a strong involvement of societal institutions in decision-making. Input on a governmental level is relatively important, but the trend has remained stagnant over time. Output legitimacy indicate an initial sharp improvement in security which afterwards stagnates or even declines in 2011. Services provided by the government are initially at low levels, but with a positive trend. Throughput legitimacy indicate the importance of both patronage and societal institutions. Patronage is primarily based around economic and military influence. External legitimacy results indicate sharp changes. COIN forces and NGO:s are initially viewed in a very positive light. This changes especially in the case of COIN forces over time, since they are viewed in a more negative light later in the study. The norms and values of the respondents do not change considerably over the scope of the study. Tradition is portrayed to be an important aspect of everyday life, and a break from tradition results in negative consequences. However, a trend can be seen that external actors are viewed to have a more negative impact on local customs. Patrons are viewed as important even though the results show them to not be a large contributor of services.
Conclusions: Pure types of instrumental legitimacy are more prone to change during a short amount of time. Substantive types of legitimacy in combination with input and throughput are much more stable since they are connected to population values. The results support the theory that traditional societies cling to their values when experiencing a short-term increase in improved living standards. Societal institutions remain more important than democratic elections and political institutions.
Huruvida ett politiskt system anses vara legitimt eller inte kretsar kring befolkningens värderingar. Värderingarna bestämmer vilka tjänster som befolkningen förväntas få från det politiska systemet. Tjänsterna kan enligt Maslow (1954) i sin tur kategoriseras i olika nivåer. De mest grundläggande tjänsterna kretsar kring fysisk och ekonomisk säkerhet, medan sekundära tjänster omfattar olika former av självförverkligande. Denna teori anknyter till teorierna om människans värderingar som Inglehart (1977) och Welzel (2013) presenterar, nämligen att en högre levnadsstandard på lång sikt leder till mera postmaterialistiska värderingar (se tabell 2). Denna förändring i värderingar sker med en fördröjning, så även om befolkningens levnadsstandard ökar snabbt finns det inga garantier för att deras värderingar utvecklas på motsvarande vis.
Även om en befolkning är långt ifrån homogen återfinns även logiken gällande vad som innebär legitimitet i de politiska systemens sammansättning. Befolkningen i en modern demokratisk rättsstat har inte samma förväntningar på sin regering som befolkningen som lever i en mera traditionell hybridstat. Se tabell 3 för skillnaden i karaktärsdrag mellan dessa två typer av politiska system och figur 1 för normers och värderingars inverkan på vad som anses vara legitimt. Detta skapar ett behov av en kategorisering över vad som skapar legitimitet. Kategoriseringen är extra viktig i kontexten av ett instabilt konfliktdrabbat område. Instrumentella former av legitimitet beskrivs av Weber (1978) och Easton (1965). Se tabell 1 för kategoriseringen av Eastons (1965) former av legitimitet. Det gemensamma karaktärsdraget är att instrumentella former av legitimitet fokuserar på befolkningens behov. Följande underkategorisering av instrumentell legitimitet används baserat på OECD (2010), Scharpf (2010) och Schmidt (2013): input (aktivt medborgarskap), output (tjänster som förmedlas), throughput (effektivitet och korruption) och extern (internationella aktörer). Den andra överordnade kategorin är substantiv legitimitet som fokuserar på befolkningens värderingar och normer. Underkategoriseringen som tillämpas på substantiv legitimitet baseras även på Weber (1978) och Easton (1965) enligt kategorierna traditionell och karismatisk (tilltron till individer) legitimitet. Figur 3 beskriver den överordnade kategoriseringen av olika former av legitimitet. Befolkningens heterogenitet är ännu viktigare att ta i beaktande i den social kontexten av konfliktområden och under upprorsbekämpningsoperationer. Weigand (2015) beskriver legitimitet i konfliktområden i närmare detalj, medan Kilcullen (2006 & 2010) fokuserar på upprorsbekämpning (se figur 2).
Olika möjliga forskningsdesigner presenteras och deras respektive styrkor och svagheter vägs mot varandra. Fördelen med experimentell design är att designen har en hög intern validitet, men har samtidigt låg extern validitet. En undersökning med jämförande design har goda möjligheter att förklara kausalitet, men kräver lämpligt jämförbara fall och resultatet kan inte generaliseras till en större kontext. En upprepad tvärsnittsundersökning i form av en fallstudie valdes för denna avhandling. Styrkan med designen är att den möjliggör en djupdykning i ett invecklat fenomen. Samtidigt kvarstår begränsningar gällande generaliserbarhet. Enkätmaterialet är insamlat av Böhnke med flera (2017) i nordöstra Afghanistan under åren 2007 till 2015 med totalt 12 428 respondenter. Se figur 4 för en visualisering av undersökningens data. Lämpliga enkätfrågor ur materialet är utvalda och operationaliserade enligt de tidigare behandlade formerna av legitimitet. Testet Cronbachs alfa utfördes för att bestämma operationaliseringarnas interna reliabilitet. Tabell 4 beskriver enkätmaterialet medan tabell 5 beskriver operationaliseringarna och resultatet från reliabilitetstestet. Se bilaga A för en genomgående beskrivning av hela enkätmaterialet och dess operationalisering.
Resultatredovisningen sker kategoriskt enligt de olika formerna av legitimitet. Resultaten för input-legitimitet (tabell 6–7) tyder på en stark inblandning av samhälleliga institutioner i relevant beslutsfattande. Input på myndighetsnivå är viktigt i förhållande till andra aktörer, men trenden är stagnerad över tid. Resultaten för output-legitimitet (tabell 8–10) tyder på en inledningsvis stark förbättring av det allmänna säkerhetsläget. Denna trend avtar däremot över tid och resultatet tyder även på en försämring av det allmänna säkerhetsläget mot slutet av undersökningsperioden. Externa aktörer ses inledningsvis som viktiga i förbättrandet av säkerhetsläget, men tappar med tiden popularitet och likställs med samhälleliga aktörer och myndighetsaktörer. De tjänster som myndigheterna erbjuder befolkningen är inledningsvis få, men genomgår en över tid stark positiv trend. Resultaten för throughput-legitimitet (tabell 11–13) understryker betydelsen av beskyddarskap och samhälleliga institutioner. Beskyddarskap baseras huvudsakligen på ekonomiskt och militärt inflytande trots den starkt traditionella samhälleliga kontexten. Resultatet för extern legitimitet (tabell 14–15) tyder på tvära förändringar. Opinionen gällande internationella upprorsbekämpningstrupper varierar mest. Upprorsbekämparna ses först ha en positiv inverkan på säkerhetsläget, men med tiden anses de ha en negativ inverkan både på säkerheten och på lokala värderingar medan synen på icke-statliga organisationer är mera positiv. Resultaten för traditionell legitimitet (tabell 16–17) genomgår inga kraftiga förändringar. Tradition framförs som en viktig del av vardagen, vilket illustreras av att ett brott mot traditionen troligen resulterar i negativa konsekvenser. Resultaten för karismatisk legitimitet (tabell 18–19) tyder på att beskyddarskap är viktigt, samtidigt som beskyddare inte står för en betydande mängd tjänster. Den underliggande orsaken till beskyddares inflytande kan grundas i att påverka andra aktörer och i sin tur ha en indirekt inverkan på tjänster. Resultatet av substantiv legitimitet tyder på att fenomenet diffust stöd som presenteras av Easton (1965) även bör tas i beaktande.
Resultaten ger ett spretigt svar på forskningsfrågan. Majoriteten av formerna av legitimitet har inte genomgått större förändringar, medan exempelvis output och extern legitimitet har genomgått betydligt större kast. Förklaringen till detta grundas i att renodlade former av instrumentell legitimitet är mera benägna att förändras på kort tid, medan substantiva former av legitimitet samt input och throughput är mycket mera stabila eftersom de är kopplade till befolkningens värderingar. Det är exempelvis betydligt lättare för aktörer att tillföra hälsovård, utbildning och rent vatten än att påverka befolkningens värderingar. Resultatet stöder Ingleharts (1977) teori om att även om befolkningens levnadsstandard ökar snabbt blir inte befolkningens värderingar lika snabbt mera postmaterialistiska. Ett djupt traditionellt samhälle håller fast vid sina värderingar där samhälleliga institutioner är viktigare än demokratiska val och politiska institutioner. Något som skulle anses vara korruption i en västerländsk rättsstat anses fortsättningsvis vara legitimt beskyddarskap i ett traditionellt samhälle, exempelvis i nordöstra Afghanistan. Den diskrepans mellan mål i upprorsbekämpning och befolkningens värderingar som resultatet antyder på är något som även Wiechnik (2012) lyfter fram. Även USA:s försvarsmakt verkar ha tagit till sig denna lärdom eftersom den uppdaterade versionen av FM 3–24 (2014) i förhållande till den tidigare versionen (FM 3–24, 2006) lägger ett större fokus på befolkningens värderingar i kontexten av legitimitet. Fortsatt forskning borde överväga förändringar av operationaliseringarna, eftersom en viss diskrepans uppstod mellan avhandlingens resultat och Böhnke med fleras (2017) resultat. Vidare skulle en ännu djupare förståelse för den lokala samhälleliga kontexten vara av fördel. Gränsen mellan samhälleliga och politiska institutioner är otydlig i den afghanska kontexten. En komplettering av andra former av data vore även till fördel för att kunna styrka det kvantitativa materialet som användes i denna avhandling. Data från andra liknande fall skulle möjliggöra vidare generaliseringar gällande synen på legitimitet bland befolkningen i områden där upprorsbekämpningsoperationer har pågått.