"What you focus on will grow" : En studie om styrkor hos barn med koncentrationssvårigheter

Abstract

Sedan början av 2000-talet har ADHD-diagnoser ökat stadigt. De barn som får en diagnos, får den ofta först när de börjar skolan och särskilt svårt är det att lägga märke till flickor som har drag av ADHD. Barn med koncentrationssvårigheter har ofta en dålig självkänsla och har en tendens att få mycket negativ feedback av sin omgivning. Detta har förödande konsekvenser om inget görs. För att stärka självkänslan och skapa ett tillfredsställande liv är det viktigt att barn med koncentrationssvårigheter blir medvetna om sina styrkor. Genom att uppmärksamma styrkorna hos de enskilda individerna, har grunden till en positiv utveckling skapats.

Syftet med denna studie var att undersöka vad barn med olika grad av koncentrationssvårigheter har för styrkor och om kön, ålder och grad av koncentrationssvårighet påverkar vilka styrkor barnet har. Följande forskningsfrågor användes i studien;

1. Hur skiljer sig barn med olika grad av koncentrationssvårighet i styrkor? 2. Hur kan kön, ålder samt grad av koncentrationssvårighet förklara variation i styrkor?

En kvantitativ forskningsansats valdes för att analysera datat som samlats in av forskare inom projektet ILS (InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor och daghem). I studien ingick 308 barn i åldern 4 till 7 år med olika grad av koncentrationssvårighet. Resultatet visar att barn med färre koncentrationssvårigheter har fler antal styrkor än barn med större koncentrationssvårigheter. De tre främst förekommande styrkorna hos barn med färre koncentrationssvårigheter var vänlig, omtyckt och samarbetsvillig och hos barn med större koncentrationssvårigheter var styrkorna känslig, bra fantasi och påhittig. Eftersom de enskilda styrkorna till antalet var 25, reducerades de till 4 styrkekomponenter. Bakomliggande faktorer såsom kön och ålder hade ingen inverkan på vilka styrkekomponenter barnet hade. Däremot fanns det ett samband mellan graden av koncentrationssvårighet och styrkekomponent lugn. Ju mindre koncentrationssvårigheter desto sannolikare var det att individen har styrkor inom styrkekomponent lugn och styrkekomponent social.