Trygghetskänslan i ljuset av det goda åldrandet : en kvantitativ studie över vilka yttre trygghetsfaktorer som inverkar på de äldres trygghetskänsla i Österbotten åren 2005 och 2016.

Abstract

Eftersom andelen äldre ökar i samhället också i Finland, samt att det sker förändringar i äldreomsorgen exempelvis i form av att allt fler skall klara av att bo hemma, ger en orsak att se över vartåt denna utveckling går med tanke på den äldre människans upplevelse av trygghet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om trygghetskänslans betydelse för de äldre genom att använda det goda åldrandet som utgångspunkt och utgående från det utveckla kunskapen om den äldre människans trygghetskänsla. För att samhället skall klara av den förändring som den växande gruppen äldre medför krävs både kunskap och satsningar inom dessa områden. Avhandlingen syftar specifikt på att öka kunskapen om den äldre människans yttre trygghetskänsla som presenteras enligt Segestens modell, att förklara vilka faktorer som har ett samband med tryggheten samt att se på utvecklingen gällande de äldres trygghetskänsla över tid. Följande forskningsfrågor besvaras i denna avhandling; I vilken utsträckning framkommer känsla av trygghet bland 65- och 75-åringar i Österbotten åren 2005 och 2016? Vilka yttre trygghetsfaktorer har ett samband med äldre österbottningars trygghetskänsla? Har trygghetskänslan förändrats över tid bland de äldre i Österbotten? Den empiriska undersökningen baserar sig på material från GERDA-undersökningen som gjorts åren 2005 och 2016 i Österbotten i Finland. Variabler har valts ur den ursprungliga enkäten för att representera de yttre trygghetsfaktorerna; materiell trygghet, miljötrygghet, relationstrygghet, kunskaps- och kontrolltrygghet samt sociodemografiska bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, civilstånd, skolutbildning och region. Den fråga i enkäten som direkt tangerade upplevelsen av trygghet, det vill säga; ”Upplever Du Ditt liv idag otryggt eller tryggt?” fungerar som beroendevariabel i analyserna. Dessa variabler har bearbetats i IBM SPSS statistics version 25 och omkodats för den statistiska analysen, för att slutligen analyseras genom logistisk regression. Resultatet presenteras i form av fem stycken tabeller som ger svar på forskningsfrågorna. Resultatet av denna undersökning visar att största delen, dryga 80% av de undersökta upplever sig trygga. Det framkommer även att den undersökta gruppen äldre upplevde sig tryggare år 2005 än år 2016. Vilket tyder på att utvecklingen gällande de äldres upplevelse av trygghet inte går åt rätt håll. Överraskande var att de finskspråkiga upplever sig tryggare än de svenskspråkiga, samt att kvinnorna upplever sig tryggare än männen. Tre av de fyra undersökta yttre trygghetsfaktorerna (d.v.s., materiell trygghet, relationstrygghet samt kunskaps- och kontrolltrygghet) visade sig ha ett samband som kan förklara upplevelsen av trygghet. De yttre trygghetsfaktorerna är alltså viktiga för den äldre människans upplevelse av trygghet, vilket gör att dessa är viktiga att satsa på i arbetet för att främja ett gott åldrande och därmed även den äldre människans trygghetskänsla.