Betydelsen av bakgrundsfaktorer för skillnader i läsförmåga hos finlandssvenska förstaklassare

Abstract

Innan skolstarten har en del barn redan hunnit knäcka avkodningsprincipen och börjat utveckla läsflyt. Samtidigt finns det barn som vid skolstarten ännu inte fullständigt behärskar språkljuden eller känner igen bokstäverna. Utvecklingen av läsförmågan börjar redan långt innan skolstarten och flera olika bakgrundsfaktorer har visat sig vara viktiga för hur den utvecklingen tar sig uttryck.

Syftet med den här avhandlingen var att undersöka olika bakgrundsfaktorers betydelse för skillnader i läsförmåga hos finlandssvenska förstaklassare. Frågeställningarna var följande: 1) finns det skillnader mellan förstaklassare med svag, medelmåttig eller stark läsförmåga med hänsyn till fem utvalda bakgrundsvariabler? 2) Kan dessa fem bakgrundsvariabler tillsammans med två kontrollvariabler signifikant förklara skillnader i läsförmåga för hela samplet av förstaklassare, och i så fall hur mycket? De fem undersökta bakgrundsvariablerna var 1) ”barnets läsvanor”, 2) ”barnets läsintresse”, 3) ”förälderns läsvanor”, 4) ”förälderns engagemang i barnets läsning” och 5) ”förekomst av språkliga svårigheter och/eller läs- och skrivsvårigheter i släkten”. De två kontrollvariablerna var ”förekomst av språkliga svårigheter hos barnet” och ”kön”.

Studien gjordes inom ramen för det stora projektet ”InLärning och Stöd” (ILS) som bedrevs av Niilo Mäki Institutet (NMI) åren 2015–2018. Deltagarna i den här studien bestod av sammanlagt 494 förstaklassare från 22 finlandssvenska skolor. Läsförmåga mättes med antal poäng i uppgiften ”Läsa ord” ur kartläggningsmaterialet Individuell Läsning och Skrivning (ILS-materialet). Bakgrunds- och kontrollvariablerna konstruerades på basen av frågor från ILS-projektets bakgrundsblankett som hade besvarats av förstaklassarnas föräldrar.

Resultaten visade att bakgrunds- och kontrollvariablerna kunde beskriva förstaklassarnas skillnader i läsförmåga med en förklaringsgrad på 21 %. Riklig tillägnad tid åt läsning och ett stort intresse för läsning hos barnen hade tydligast koppling till höga poäng i läsuppgiften. Pojkarna presterade dessutom bättre än flickorna. Läsrelaterade svårigheter i släkten och andelen barn med språkliga svårigheter var högre bland de svaga läsarna. Den svarande förälderns läsvanor verkade inte ha en tydlig koppling till barnets läsförmåga. Föräldrar till barn med höga poäng i läsuppgiften var mindre engagerade i sitt barns läsning än föräldrar till barn med låga poäng i läsuppgiften. Studiens resultat tyder på att omgivningen i ett så tidigt skede som möjligt bör erbjuda tillräckligt med läserfarenhet åt barnet samt väcka ett självfödande intresse för läsning. Detta vore speciellt viktigt för barn som är i risk att utveckla lässvårigheter p.g.a. riskfaktorer i släkten.