KRÅKKÄRRET I RAMPLJUSET : En diskursanalys av Kråkkärrets representation i nyhetsartiklar
Kronlund, Kim (2019)
Kronlund, Kim
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019111738431
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019111738431
Tiivistelmä
3,8 miljoner av Finlands 5,5 miljoner invånare bor i städer, eller i någon tätort. Av dessa bor en markant andel i förorter byggda under 1970-talets urbaniseringsvåg. En del av dessa förorter har i dagsläget fått ett mindre smickrande rykte. Förorternas dåliga rykte har konstruerats till viss del genom representationer i dagstidningar och media. I denna avhandling undersöks hur Kråkkärret, en av de största förorterna i Åbo, representeras i tidningsartiklar publicerade år 2005 samt mellan åren 2010 och 2018. Syftet för avhandlingen är att studera språket och diskurserna med vilka Kråkkärret representeras i media. Samt att visa hur tidningsartiklarnas språkbruk inverka förorternas rykte och genom vilka mekanismer en förortsdiskurs byggs.
Avhandlingens teoretiska referensram ligger primärt på en socialkonstruktivistisk grund. Det huvudsakliga teoretiska verktyget är den franska marxistiska sociologen Henri Lefebvres rumsliga triad. Genom triaden kan tidningsartiklarna placeras i en kontext som hjälper oss att förstå hur plats konstrueras genom diskurserna. Utöver det används teorier om både platsidentitet samt om rumslighet för att åskådliggöra vad plats kan och rum kan innebära för människor och vad plats egentligen kan tänkas vara.
Utgångsläget för avhandlingen är 61 artiklar publicerade i finska tidningar. Dessa artiklar kodades i grundkategorier vilka alla har med Kråkkärrets representation att göra. För att fördjupa mig i artiklarnas sätt att representera Kråkkärret valdes 17 artiklar till en diskursanalys. Artiklarna är representativa för hela materialet och genom att analysera dessa artiklar nyanseras bilden om hur Kråkkärret representeras i media. Utöver detta genomfördes en bildanalys för att se hur Kråkkärret illustreras i bild i artiklarna.
Resultaten av denna avhandling visar att Kråkkärret representeras ofta genom hänvisningar till invandring och som en invandrarförort. Representationen tangerar ofta även de sociala problemen som finns i Kråkkärret. Avhandlingen resultat sammanfaller med andra forskningsresultat med likartad tematik. Därav går det att konstatera att förorter representeras i ungefär samma terminologi som tidigare.
Avhandlingens teoretiska referensram ligger primärt på en socialkonstruktivistisk grund. Det huvudsakliga teoretiska verktyget är den franska marxistiska sociologen Henri Lefebvres rumsliga triad. Genom triaden kan tidningsartiklarna placeras i en kontext som hjälper oss att förstå hur plats konstrueras genom diskurserna. Utöver det används teorier om både platsidentitet samt om rumslighet för att åskådliggöra vad plats kan och rum kan innebära för människor och vad plats egentligen kan tänkas vara.
Utgångsläget för avhandlingen är 61 artiklar publicerade i finska tidningar. Dessa artiklar kodades i grundkategorier vilka alla har med Kråkkärrets representation att göra. För att fördjupa mig i artiklarnas sätt att representera Kråkkärret valdes 17 artiklar till en diskursanalys. Artiklarna är representativa för hela materialet och genom att analysera dessa artiklar nyanseras bilden om hur Kråkkärret representeras i media. Utöver detta genomfördes en bildanalys för att se hur Kråkkärret illustreras i bild i artiklarna.
Resultaten av denna avhandling visar att Kråkkärret representeras ofta genom hänvisningar till invandring och som en invandrarförort. Representationen tangerar ofta även de sociala problemen som finns i Kråkkärret. Avhandlingen resultat sammanfaller med andra forskningsresultat med likartad tematik. Därav går det att konstatera att förorter representeras i ungefär samma terminologi som tidigare.
Kokoelmat
- 5141 Sosiologia [25]