Klackskor till kostym? : En kvalitativ undersökning om klädsel och utseende hos kvinnliga ledare inom mediebranschen
Lammi, Oona (2019)
Lammi, Oona
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019112243890
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019112243890
Tiivistelmä
Utseende och kläder är inom den västerländska kulturen en mycket viktig del av hur individer uppfattar sig själva och andra omkring dem. Även inom affärsvärlden kan utseendet påverka en enskild individs karriär. Reglerna för vad som anses vara lämplig klädsel inom affärsvärlden, samt vilka värden utseendet och kläder kommunicerar hos en individ är striktare för kvinnor än för män, och ofta förväntas kvinnor gömma sitt kön med sin klädsel.
Syftet med pro gradu-avhandlingen är att studera hur kvinnliga ledare inom mediebranschen upplever sitt utseende och sina kläder. Mediebranschen är ett täckande begrepp, och inom branschen lär sig individer klä sig mer kreativt och fritt än inom traditionella branscher där kostym är det som gäller.
Pro gradu-avhandlingen kombinerar tidigare forskning och teorier med nytt empirimaterial. Bärande teman i arbetet är kvinnlighet och den postfeministiska synen på kvinnan. Vidare lägger pro gradu-avhandlingen estetiska ekonomier och estetiskt arbete som centrala bärande teoriram. Den teoretiska referensramen beskriver även kläder och deras betydelse för organisationer och individer. Kläderna beaktas även ur den roll de har i observationer och kritik riktade mot kvinnor.
Pro gradu-avhandlingen undersökning utfördes genom kvalitativa intervjuer Undersökningen bestod av 8 intervjuer med kvinnliga ledare inom mediebranschen. Det är viktigt att lyssna till hur de kvinnliga ledarna uppfattar sitt utseende och de eventuella förväntningar som finns då det gäller deras utseende. Alla intervjuer bandades in och transkriberades. Transkriberingarna utgjorde basen för den empiriska materialen, som redogjordes för varje intervju skilt.
Resultaten visar att kvinnliga ledare inom mediebranschen inte upplever press eller stress över sitt utseende. Men de anser ändå att det finns olika regler och förväntningar på kvinnors utseende. Det tyder att kvinnornas val av klädsel styrs av rådande samhälleliga normer, även om de inte upplever att det väcker press på utseende hos dem. Mediebranschen kan även beskrivas vara en estetisk ekonomi, där arbetstagarna med sitt val av kläder utför ett estetiskt arbete. Det estetiska arbetet understryker förhållandet mellan arbetstagare och kunder, och fastän arbetstagarens utseende inte är den estetiska produkten inom branschen, anses den ha en påverkan på kundtillfredsställelsen. Valet av kläder och hur kvinnorna arbetar estetiskt avgörs av den situation de befinner sig i eller ska kliva in i. Vem de träffar under dagen, var de ska befinna sig under dagen och vad de ska göra under dagen är styrande element i hur de presenterar sitt utseende. Kortfattat är det situationen som styr det dagliga estetiska arbetet.
Syftet med pro gradu-avhandlingen är att studera hur kvinnliga ledare inom mediebranschen upplever sitt utseende och sina kläder. Mediebranschen är ett täckande begrepp, och inom branschen lär sig individer klä sig mer kreativt och fritt än inom traditionella branscher där kostym är det som gäller.
Pro gradu-avhandlingen kombinerar tidigare forskning och teorier med nytt empirimaterial. Bärande teman i arbetet är kvinnlighet och den postfeministiska synen på kvinnan. Vidare lägger pro gradu-avhandlingen estetiska ekonomier och estetiskt arbete som centrala bärande teoriram. Den teoretiska referensramen beskriver även kläder och deras betydelse för organisationer och individer. Kläderna beaktas även ur den roll de har i observationer och kritik riktade mot kvinnor.
Pro gradu-avhandlingen undersökning utfördes genom kvalitativa intervjuer Undersökningen bestod av 8 intervjuer med kvinnliga ledare inom mediebranschen. Det är viktigt att lyssna till hur de kvinnliga ledarna uppfattar sitt utseende och de eventuella förväntningar som finns då det gäller deras utseende. Alla intervjuer bandades in och transkriberades. Transkriberingarna utgjorde basen för den empiriska materialen, som redogjordes för varje intervju skilt.
Resultaten visar att kvinnliga ledare inom mediebranschen inte upplever press eller stress över sitt utseende. Men de anser ändå att det finns olika regler och förväntningar på kvinnors utseende. Det tyder att kvinnornas val av klädsel styrs av rådande samhälleliga normer, även om de inte upplever att det väcker press på utseende hos dem. Mediebranschen kan även beskrivas vara en estetisk ekonomi, där arbetstagarna med sitt val av kläder utför ett estetiskt arbete. Det estetiska arbetet understryker förhållandet mellan arbetstagare och kunder, och fastän arbetstagarens utseende inte är den estetiska produkten inom branschen, anses den ha en påverkan på kundtillfredsställelsen. Valet av kläder och hur kvinnorna arbetar estetiskt avgörs av den situation de befinner sig i eller ska kliva in i. Vem de träffar under dagen, var de ska befinna sig under dagen och vad de ska göra under dagen är styrande element i hur de presenterar sitt utseende. Kortfattat är det situationen som styr det dagliga estetiska arbetet.
Kokoelmat
- 512 Liiketaloustiede [416]