Lärares syn på elevers flerspråkighet : en fenomenologisk studie av lärares uppfattningar om elevers flerspråkighet och hemspråksundervisningens betydelse för elevens språkliga utveckling

Abstract

Syftet med denna avhandling är att undersöka lärares syn på elevers flerspråkighet och lärarens uppfattning om hemspråksundervisningens betydelse för elevens språkliga utveckling. Ur syftet för denna avhandling har två huvudforskningsfrågor formulerats. För att tydliggöra den första forskningsfrågans komplexitet har vi formulerat två delfrågor.

Det är följande forskningsfrågor som vi utgått ifrån när vi intervjuat studiens informanter. 1. Hur upplever lärare elevernas flerspråkighet? a. Vilka för- och nackdelar upplever lärare med att undervisa flerspråkiga elever? b. Hur beaktar lärare elevernas flerspråkighet i undervisningen? 2. Hur uppfattar lärare hemspråksundervisningens betydelse för elevernas språkliga utveckling?

Vi har intervjuat tre hemspråkslärare och tre klasslärare om deras syn på flerspråkighet och hur de uppfattar hemspråksundervisningens betydelse för elevens språkliga utveckling. Vi har valt att undersöka elevers flerspråkighet ur lärarens perspektiv eftersom att det är lärarens ansvar att skapa en sådan lärmiljö att eleven kan utvecklas till sin fulla potential, vilket även innebär elevens fullständiga språkliga repertoar. Tidigare forskning har visat att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av främmande språk.

För att få svar på forskningsfrågorna har vi valt en fenomenografisk forskningsansats med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 6 lärare som alla arbetar i svenskspråkiga skolor i Österbotten, Finland. Våra sex informanter intervjuades enskilt och för att strukturera resultatet delades informanterna in enligt yrkesbenämning. De tre hemspråkslärarna presenteras tillsammans som en grupp och de tre klasslärarna presenteras tillsammans i en egen grupp. Eftersom syftet varit att undersöka enskilda lärares uppfattningar har de enskilda informanterna fått utrymme var för sig.

Samtliga av studiens informanter säger att flerspråkighet är en rikedom och att de som lärare är positivt inställda till flerspråkighet. Men i resultatet framgår det även att medan de själva säger att de är positiva så upplever lärarna inte alltid att de har de resurser som krävs. Både hemspråkslärare och klasslärare upplever att eleverna medvetet utesluter andra genom språket och det finns skillnader mellan hur klasslärare och hemspråkslärare väljer att agera i en sådan situation. Vidare visar analysen att det inte finns något egentligt samarbete mellan klasslärare och hemspråkslärare i vår studie och det finns skilda åsikter om ifall hemspråksundervisningen ska förläggas under eller efter skoltid. Avslutningsvis diskuteras val av metod och resultatets betydelse i avhandlingen sjätte avsnitt.