"Jag har känt mig lite, så där, modigare": En kvalitativ interventionsstudie i positiv psykologi
Söderlund, Jennifer (2019)
Söderlund, Jennifer
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102935738
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019102935738
Tiivistelmä
Positiv psykologi är ett vetenskapsområde inom vilket man undersöker välbefinnande. Studiet av välbefinnande på olika områden i samhället har ökat markant sedan positiv psykologi blev en etablerad disciplin inom tillämpad psykologi (Seligman, 2011). En inriktning inom den positiva psykologin är positiv pedagogik, som definieras som utbildning både för traditionella skolfärdigheter och för välbefinnande (Seligman, Ernst, Gillham, Reivich & Linkins, 2009) Inom den positiva pedagogiska forskningen har ett flertal interventionsmodeller för att öka elevers välbefinnande utformats. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka elevers upplevelser av en sådan intervention. Mina forskningsfrågor är:
1. Vilken nytta upplever deltagarna att de har haft av att lära sig om styrkor?
2. Vilken nytta upplever deltagarna att de har haft av att lära sig om att fylla och tömma egna och andras hinkar?
För att svara på mina forskningsfrågor har jag gjort en kvalitativ studie. Sammanlagt femtio elever i fyra olika femteklasser i svenskfinland deltog i interventionen. Materialet samlades in via enkätsvar kompletterat med fokusgruppsintervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.
Elevernas upplevda nytta av att lära sig om styrkor och konceptet med hinkar har kunnat kategoriseras i sju huvudkategorier för vardera forskningsfrågan. Resultatet visar på att eleverna upplevt det vara nyttigt att lära sig om styrkor eftersom det ökat introspektionen, vilket syns i att eleverna upplever sig ha en mera tydlig självbild, större självförtroende och utökad självkännedom. Andra nyttor som eleverna upplevt är ökad användning av styrkor och ökad medvetenhet om andras styrkor. När det gäller konceptet med hinkar kretsar elevernas upplevda nytta kring att de börjat förstå, tänka efter och agera annorlunda när det kommer till interaktion med andra. Detta märks på ett konkret sätt e elevernas vardag då klassandan påverkats positivt genom att uppmuntran har satts i system i klassen.
Elevernas upplevelser av interventionen överlag har varit så gott som enbart positiva. Denna studie utgör tillsammans med andra kvantitativa och kvalitativa studier av
Folkhälsans intervention Styrka, glädje och medkänsla en utvärdering av interventionens inverkan på elevernas välbefinnande. Den intervention som utförts är ett första steg mot att sprida positiv psykologisk kunskap i skolor i svenskfinland. Att basera elevvårdsarbetet för mental hälsa på positiv psykologi kunde vara ett sätt för att få en tydligare gemensam linje för de förebyggande insatser som elevvårdslagen (Lag om elev- och studerandevård, 2013) föreskriver att elevvården främst ska vara uppbyggd kring.
1. Vilken nytta upplever deltagarna att de har haft av att lära sig om styrkor?
2. Vilken nytta upplever deltagarna att de har haft av att lära sig om att fylla och tömma egna och andras hinkar?
För att svara på mina forskningsfrågor har jag gjort en kvalitativ studie. Sammanlagt femtio elever i fyra olika femteklasser i svenskfinland deltog i interventionen. Materialet samlades in via enkätsvar kompletterat med fokusgruppsintervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.
Elevernas upplevda nytta av att lära sig om styrkor och konceptet med hinkar har kunnat kategoriseras i sju huvudkategorier för vardera forskningsfrågan. Resultatet visar på att eleverna upplevt det vara nyttigt att lära sig om styrkor eftersom det ökat introspektionen, vilket syns i att eleverna upplever sig ha en mera tydlig självbild, större självförtroende och utökad självkännedom. Andra nyttor som eleverna upplevt är ökad användning av styrkor och ökad medvetenhet om andras styrkor. När det gäller konceptet med hinkar kretsar elevernas upplevda nytta kring att de börjat förstå, tänka efter och agera annorlunda när det kommer till interaktion med andra. Detta märks på ett konkret sätt e elevernas vardag då klassandan påverkats positivt genom att uppmuntran har satts i system i klassen.
Elevernas upplevelser av interventionen överlag har varit så gott som enbart positiva. Denna studie utgör tillsammans med andra kvantitativa och kvalitativa studier av
Folkhälsans intervention Styrka, glädje och medkänsla en utvärdering av interventionens inverkan på elevernas välbefinnande. Den intervention som utförts är ett första steg mot att sprida positiv psykologisk kunskap i skolor i svenskfinland. Att basera elevvårdsarbetet för mental hälsa på positiv psykologi kunde vara ett sätt för att få en tydligare gemensam linje för de förebyggande insatser som elevvårdslagen (Lag om elev- och studerandevård, 2013) föreskriver att elevvården främst ska vara uppbyggd kring.
Kokoelmat
- 516 Kasvatustieteet [593]