Relationship Satisfaction and Sexual Functioning in Female Partners of Men with Premature Ejaculation
Sola, Ida-Maria (2019)
Sola, Ida-Maria
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019061220275
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019061220275
Tiivistelmä
Introduction: Premature ejaculation (PE) is considered the most common male sexual dysfunction and is regarded as a disorder that impacts both the man’s and his partner’s life (Althof, 2009; Hartmann, Schedlowski & Krüger, 2005). The aim of the present study was to investigate how women’s ratings of their sexual function and relationship satisfaction are associated with their estimates of their male partner’s level of PE symptoms. The second aim was to investigate whether prevalence rates of PE differ when women report on their male partners compared to when males self-report. Results from earlier studies have indicated an association between PE and decreased female sexual functioning. Past research has also suggested associations between PE, decreased relationship satisfaction and distress in female partners, though these findings have been equivocal. Findings regarding how female partners estimate the PE in their partners compared with how men estimate PE in themselves are equivocal.
Method: The sample comprised of responses from 1,778 Finnish women (mean age 33.320 years) and a control group of 1,024 Finnish men. The diagnostic screening tool CHEES (Jern et al., 2013) was used to measure PE. The FSFI self-report questionnaire (Rosen et al., 2000) was used to measure female sexual functioning in six subdomains. Relationship satisfaction was measured through a self-report questionnaire, PRQC (Fletcher et al., 2000a). The hypotheses were tested using a Student’s t-test and a series of generalized estimating equation (GEE) regression models.
Results: The analyses revealed an association between more pronounced PE symptoms in the male (reported by women) and lower relationship satisfaction after age and relationship duration were controlled for (η2partial = .054). Regarding female sexual functioning, an association between more pronounced PE symptoms in the male (reported by women) and lower sexual functioning was found for all subdomains (arousal, orgasm, satisfaction, lubrication, pain) except sexual desire. However, the effect sizes were small. Comparative analyses showed that men and women report slightly different rates of PE, though this difference was not statistically significant.
Discussion: The findings were mostly in line with earlier research All measures were validated and reliable, and the sample was large and population-based. A clear limitation was that all measures relied on self-reports. Further research of PE based on objective measures is needed. Introduktion: Prematur ejakulation (PE) är den vanligaste sexuella dysfunktionen hos män och ses som en dysfunktion som både påverkar mäns och deras partners livskvalité och hälsa. (Althof, 2009; Hartmann, Schedlowski & Krüger, 2005) Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur kvinnor som rapporterar att deras manliga partners lider av PE rapporterar sin egen sexuella funktion samt hur nöjda de är med sitt parförhållande. Därtill undersöktes hur lika kvinnor som uppskattar PE symptom i sina partners och män som rapporterar om sig själva uppskattar prevalensen av PE i ett populationsbaserat sampel. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan PE och sämre kvinnlig sexuell funktion. Däremot är resultaten gällande sambandet mellan PE och tillfredställelse med parförhållandet mindre entydiga. Likaså är tidigare forskningsresultat gällande hur kvinnor och män uppskattar prevalensen av PE tvetydliga.
Metod: Samplet bestod av 1779 finländska kvinnor (medelålder 33.230 år) och av en kontrollgrupp bestående av 1024 finländska män. För att mäta PE användes frågeformuläret CHEES (Jern et al., 2013). Frågeformuläret FSFI (Rosen et al., 2000) användes för att mäta kvinnlig sexuell funktion. För att mäta tillfredsställelse med parförhållandet användes frågeformuläret PRQC (Fletcher et al., 2000a). Alla mått baserade sig på självrapportering. Ett Student’s t-test samt ett GEE- test (generalized estimating equation regression models) användes för att testa hypoteserna.
Resultat: Analyserna visade på ett samband mellan mer uttalade PE symtom, rapporterade av kvinnor, och lägre tillfredställelse med parförhållandet. Likaså fanns ett samband mellan mer uttalade PE symtom och sämre kvinnlig sexuell funktion. Detta gällde för alla domäner av sexuell funktion (upphetsning, lubrikation, orgasm, smärta, tillfredställelse) förutom lust. Emellertid var all effektstorlekar mycket små. Analyserna visade även att män och kvinnor rapporterar liknande prevalensnivåer av PE, med en mycket liten och icke-signifikant skillnad.
Diskussion: Samtliga använda mått var validerade och reliabla och samplet var stort och populationsbaserat. Resultaten stämde delvis överens med tidigare forskning. En klar begräsning var att alla mått vilade på frågeformulär som byggde på självrapportering. Inom området behövs fortsatt forskning som med objektiva mått av PE kunde bidra med tillförlitligare resultat.
Method: The sample comprised of responses from 1,778 Finnish women (mean age 33.320 years) and a control group of 1,024 Finnish men. The diagnostic screening tool CHEES (Jern et al., 2013) was used to measure PE. The FSFI self-report questionnaire (Rosen et al., 2000) was used to measure female sexual functioning in six subdomains. Relationship satisfaction was measured through a self-report questionnaire, PRQC (Fletcher et al., 2000a). The hypotheses were tested using a Student’s t-test and a series of generalized estimating equation (GEE) regression models.
Results: The analyses revealed an association between more pronounced PE symptoms in the male (reported by women) and lower relationship satisfaction after age and relationship duration were controlled for (η2partial = .054). Regarding female sexual functioning, an association between more pronounced PE symptoms in the male (reported by women) and lower sexual functioning was found for all subdomains (arousal, orgasm, satisfaction, lubrication, pain) except sexual desire. However, the effect sizes were small. Comparative analyses showed that men and women report slightly different rates of PE, though this difference was not statistically significant.
Discussion: The findings were mostly in line with earlier research All measures were validated and reliable, and the sample was large and population-based. A clear limitation was that all measures relied on self-reports. Further research of PE based on objective measures is needed.
Metod: Samplet bestod av 1779 finländska kvinnor (medelålder 33.230 år) och av en kontrollgrupp bestående av 1024 finländska män. För att mäta PE användes frågeformuläret CHEES (Jern et al., 2013). Frågeformuläret FSFI (Rosen et al., 2000) användes för att mäta kvinnlig sexuell funktion. För att mäta tillfredsställelse med parförhållandet användes frågeformuläret PRQC (Fletcher et al., 2000a). Alla mått baserade sig på självrapportering. Ett Student’s t-test samt ett GEE- test (generalized estimating equation regression models) användes för att testa hypoteserna.
Resultat: Analyserna visade på ett samband mellan mer uttalade PE symtom, rapporterade av kvinnor, och lägre tillfredställelse med parförhållandet. Likaså fanns ett samband mellan mer uttalade PE symtom och sämre kvinnlig sexuell funktion. Detta gällde för alla domäner av sexuell funktion (upphetsning, lubrikation, orgasm, smärta, tillfredställelse) förutom lust. Emellertid var all effektstorlekar mycket små. Analyserna visade även att män och kvinnor rapporterar liknande prevalensnivåer av PE, med en mycket liten och icke-signifikant skillnad.
Diskussion: Samtliga använda mått var validerade och reliabla och samplet var stort och populationsbaserat. Resultaten stämde delvis överens med tidigare forskning. En klar begräsning var att alla mått vilade på frågeformulär som byggde på självrapportering. Inom området behövs fortsatt forskning som med objektiva mått av PE kunde bidra med tillförlitligare resultat.
Kokoelmat
- 515 Psykologia [231]