Jag längtar också till en fridens boning : Karaktärsutveckling i Aleksis Kivis roman Seitsemän veljestä
Willberg, Annika (2019)
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060418440
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019060418440
Tiivistelmä
I avhandlingen analyseras inverkan samhället och vildmarken har på karaktärerna, och hur detta påverkar dem som personer i Aleksis Kivis roman Seitsemän veljestä. Genom att studera karaktärernas tillvaro i samhället och vildmarken belyses deras personliga utveckling samt utvecklingen av brödragemenskapens kollektiva identitet.
Avhandlingens teoretiska utgångspunkter kommer från den ekokritiska litteraturforskningen, med fokus på plats, idyll och människans relation till vildmarken. Genom att analysera hur idyll används i skildringen av samhälle och vildmark belyser jag skillnaderna i hur karaktärerna relaterar till de olika platserna. Idyll används också för att skapa stämning i romanen genom berättarröstens skildringar av vildmarken, vilket jag diskuterar i min analys av romanen.
Avhandlingen visar på att vildmarken fungerar som en fristad för karaktärerna. Det öppna landskapet som saknar regler och normer för mänskligt beteende möjliggör att karaktärerna kan leva livet enligt egna villkor och utforska sig själva som personer. I kontrast till vildmarken finns samhället där karaktärerna är begränsade både fysiskt och mentalt. Min analys tyder på att vildmarken, och karaktärernas idé om vad vildmarken kan erbjuda dem är essentiell för karaktärsutvecklingen, och att vilken miljö som karaktärerna befinner sig i har en stor inverkan på dem som personer.
Analysen är indelad i fem kapitel, där varje kapitel fokuserar på antingen tillvaron på en plats, eller på rörelsen mellan två platser. Analysen följer romanens kronologi. Jag avslutar avhandlingen med en sammanfattning och slutdiskussion.
Avhandlingens teoretiska utgångspunkter kommer från den ekokritiska litteraturforskningen, med fokus på plats, idyll och människans relation till vildmarken. Genom att analysera hur idyll används i skildringen av samhälle och vildmark belyser jag skillnaderna i hur karaktärerna relaterar till de olika platserna. Idyll används också för att skapa stämning i romanen genom berättarröstens skildringar av vildmarken, vilket jag diskuterar i min analys av romanen.
Avhandlingen visar på att vildmarken fungerar som en fristad för karaktärerna. Det öppna landskapet som saknar regler och normer för mänskligt beteende möjliggör att karaktärerna kan leva livet enligt egna villkor och utforska sig själva som personer. I kontrast till vildmarken finns samhället där karaktärerna är begränsade både fysiskt och mentalt. Min analys tyder på att vildmarken, och karaktärernas idé om vad vildmarken kan erbjuda dem är essentiell för karaktärsutvecklingen, och att vilken miljö som karaktärerna befinner sig i har en stor inverkan på dem som personer.
Analysen är indelad i fem kapitel, där varje kapitel fokuserar på antingen tillvaron på en plats, eller på rörelsen mellan två platser. Analysen följer romanens kronologi. Jag avslutar avhandlingen med en sammanfattning och slutdiskussion.