Förändringar i kommunikationen och livssituationen hos anhöriga till personer med afasi
Wahteristo, Petra (2019)
Wahteristo, Petra
Åbo Akademi
2019
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019082024946
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019082024946
Tiivistelmä
Då en person drabbas av stroke, traumatisk skallskada eller annan neurologisk hjärnskada finns en stor risk för uppkomst av afasi. Afasin påverkar tal- och språkförmågan på olika sätt beroende på skadans lokalisation och omfång. Anhöriga till personer med afasi påverkas också både direkt och indirekt i.o.m. den förändrade kommunikationen. En direkt förändring kan vara nya kommunikationssätt med t.ex. användning av bilder eller parallellt ritande under konversationens gång. Indirekta förändringar för de anhöriga kan vara ett förändrat socialt umgänge med närmaste familjen, med vänner och bekanta och ett större ansvar för tidigare gemensamma hushållssysslor.
Syftet med avhandlingen var att belysa de förändringar i kommunikation och livssituation som uppkommer i hos anhöriga vars partner eller nära vän fått afasi. I avhandlingen var det centralt att undersöka hur de anhöriga kommunicerar med sin partner och huruvida de fått handledning av talterapeuten gällande olika kommunikationssätt. Vidare var ett syfte att undersöka de anhörigas upplevelser av sin förändrade livssituation. Frågeställningarna i avhandlingen var: 1) Hur kommunicerar anhöriga till personer med afasi? 2) I vilken mån har anhöriga till personer med afasi fått handledning i att stöda kommunikationen och hurudan handledning har det varit frågan om? 3) På vilka sätt har livssituationen för den anhöriga förändrats i.o.m. partnerns eller släktingens afasi med tanke på den förändrade kommunikationen?
Datat till studien samlades in med blanketter med bakgrundsinformation och semistrukturerade intervjuer bland anhöriga till personer med afasi i södra Finland. De 10 deltagarna svarade skriftligt på bakgrundsfrågor och muntligt på intervjufrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultaten visar att de anhöriga har hittat egna kommunikationssätt men också fått handledning av talterapeut. Trots detta är en del kommunikationssituationer frustrerande för antingen den anhöriga, personen med afasi eller för dem båda. En del anhöriga tränar språkfärdigheter med den drabbade under samtalssituationer. De anhöriga upplever att livssituationen är förändrad, men att kommunikationssituationerna inom familjen fungerar ganska väl. De anhöriga förstår personen med afasi rätt bra, medan personer i omgivningen ofta inte gör det. Detta upplevs ansträngande för de anhöriga. Större kunskap om afasi i allmänhet kunde underlätta de olika kommunikationssituationerna för personer med afasi och deras anhöriga i sociala sammanhang.
Syftet med avhandlingen var att belysa de förändringar i kommunikation och livssituation som uppkommer i hos anhöriga vars partner eller nära vän fått afasi. I avhandlingen var det centralt att undersöka hur de anhöriga kommunicerar med sin partner och huruvida de fått handledning av talterapeuten gällande olika kommunikationssätt. Vidare var ett syfte att undersöka de anhörigas upplevelser av sin förändrade livssituation. Frågeställningarna i avhandlingen var: 1) Hur kommunicerar anhöriga till personer med afasi? 2) I vilken mån har anhöriga till personer med afasi fått handledning i att stöda kommunikationen och hurudan handledning har det varit frågan om? 3) På vilka sätt har livssituationen för den anhöriga förändrats i.o.m. partnerns eller släktingens afasi med tanke på den förändrade kommunikationen?
Datat till studien samlades in med blanketter med bakgrundsinformation och semistrukturerade intervjuer bland anhöriga till personer med afasi i södra Finland. De 10 deltagarna svarade skriftligt på bakgrundsfrågor och muntligt på intervjufrågor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultaten visar att de anhöriga har hittat egna kommunikationssätt men också fått handledning av talterapeut. Trots detta är en del kommunikationssituationer frustrerande för antingen den anhöriga, personen med afasi eller för dem båda. En del anhöriga tränar språkfärdigheter med den drabbade under samtalssituationer. De anhöriga upplever att livssituationen är förändrad, men att kommunikationssituationerna inom familjen fungerar ganska väl. De anhöriga förstår personen med afasi rätt bra, medan personer i omgivningen ofta inte gör det. Detta upplevs ansträngande för de anhöriga. Större kunskap om afasi i allmänhet kunde underlätta de olika kommunikationssituationerna för personer med afasi och deras anhöriga i sociala sammanhang.
Kokoelmat
- 6163 Logopedia [74]