Avhandlingen utgår från påståendet att ’uppdraget ger åsikten’, det vill säga att den position man har spelar en roll för vilken åsikt man har. Här studeras positionens betydelse för uppfattningen om huruvida kommunal service skall produceras i offentlig eller privat regi.

Kommunpolitikerna, på olika nivåer, fattar beslut på tjänstemännens beredning och skall utgå från invånarnas önskemål när de fattar beslut. Besluten förverkligas sedan av kommunernas anställda. Ofta utgår man från att dessa olika gruppers åsikter om offentlig service följer en klassisk vänster-högerindelning, så att personer med vänstervärderingar förväntas försvara den offentliga sektorn, medan man på högerkanten förväntas föredra privata serviceproducenter. Om man bara utgår från vilket parti politiker företräder eller invånare röstar på, så missar man att också positionen spelar en roll. Inom ramen för sitt uppdrag får politiker på olika nivåer insyn, kunskap och erfarenheter som påverkar deras attityder. På samma sätt påverkas invånarna av sina erfarenheter och kommunens anställda, både tjänstemän och övrig personal, av sina arbetsförhållanden och kunskaper. Dessa kan således ha helt olika perspektiv på kommunen och dess verksamhet.

Positionens betydelse studeras här med utgångspunkt i institutionell teori och politisk socialisation. Materialet baseras på enkätdata och har analyserats genom statistiska metoder. Positionens betydelse för åsikter jämförs med partipreferensens betydelse och därtill studeras betydelsen av kön, ålder, utbildning och arbetsgivare samt för kommunens storlek och ekonomiska situation.

Avhandlingen visar att positionen har en klar betydelse för hur man i olika grupper ser på kommunens serviceproduktion. Avhandlingen visar också att partiets betydelse för uppfattningar om välfärden är stor, för dem som föredrar partier långt till höger eller till vänster, på den politiska skalan.