Guds hus och himlens port : En traditionshistorisk analys av Gen. 28:10–22
Tanskanen, Topias (2018)
Tanskanen, Topias
Åbo Akademi
2018
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201902114608
https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201902114608
Tiivistelmä
I denna avhandling behandlar jag den kända berättelsen om Jakobs besök i Betel
(Gen. 28:10–22) utifrån ett traditionshistoriskt perspektiv. Genom en
traditionshistorisk analys försöker jag datera traditionerna bakom berättelsens
nuvarande form samt belysa styckets teologi särskilt angående sättet på vilket Jahve
är närvarande och vilken roll masseba-stenen har i denna teologi. De viktigaste temana i berättelsen är Betel, masseba som tecken på Jahves närvaro, drömmen som medel för Guds uppenbarelse och löftena som Jahve och Jakob avger. Dessa teman förutom det sista som handlar om löftena analyserar jag utförligare i kapitel 3 med hjälp av Gamla testamentet, antika Främre Orientaliska texter och arkeologisk data om Betel och masseba-stenar.
De analyser som jag gör i kapitel 3 visar att den mest logiska tidpunkten för
dateringen av traditionerna bakom Betelberättelsen är Jerobeam I:s tid (930–909 f.Kr.). Han vill genom denna tradition upphöja Betels status i motsats mot södra rikets Jerusalem och dess tempel. Betel som tema i Gamla testamentet och masseba-stenens roll i texten stöder min tes. Betel har varit en viktig kultplats redan före Jerobeam I. Samtidigt visar analysen att de paralleller, som forskare har föreslagit mellan babyloniska texter och Jakobs vision samt hela berättelsen är svagare än vad man ofta har ansett och att man genom dessa möjliga paralleller inte kan datera traditioner bakom berättelsen till någon viss period. Traditionerna kan också äldre än Jerobeam I:s tid. Analysen visade att berättelsen i dess nuvarande form är yngre än traditionerna bakom berättelsen.
Analysen visar också att masseba-stenens funktion i berättelsen är större än man oftast har trott. Den betecknar Jahves närvaro på platsen och därigenom helgar också platsen. Den blir ett viktigt kultobjekt genom vilket också den himmelska och den jordiska sfären möts. Samtidigt påminner masseban om hur Jahve uppenbarade sig åt Jakob. Denna teologi har arkaiska drag som har bevarats ännu i berättelsens
nuvarande form.
(Gen. 28:10–22) utifrån ett traditionshistoriskt perspektiv. Genom en
traditionshistorisk analys försöker jag datera traditionerna bakom berättelsens
nuvarande form samt belysa styckets teologi särskilt angående sättet på vilket Jahve
är närvarande och vilken roll masseba-stenen har i denna teologi. De viktigaste temana i berättelsen är Betel, masseba som tecken på Jahves närvaro, drömmen som medel för Guds uppenbarelse och löftena som Jahve och Jakob avger. Dessa teman förutom det sista som handlar om löftena analyserar jag utförligare i kapitel 3 med hjälp av Gamla testamentet, antika Främre Orientaliska texter och arkeologisk data om Betel och masseba-stenar.
De analyser som jag gör i kapitel 3 visar att den mest logiska tidpunkten för
dateringen av traditionerna bakom Betelberättelsen är Jerobeam I:s tid (930–909 f.Kr.). Han vill genom denna tradition upphöja Betels status i motsats mot södra rikets Jerusalem och dess tempel. Betel som tema i Gamla testamentet och masseba-stenens roll i texten stöder min tes. Betel har varit en viktig kultplats redan före Jerobeam I. Samtidigt visar analysen att de paralleller, som forskare har föreslagit mellan babyloniska texter och Jakobs vision samt hela berättelsen är svagare än vad man ofta har ansett och att man genom dessa möjliga paralleller inte kan datera traditioner bakom berättelsen till någon viss period. Traditionerna kan också äldre än Jerobeam I:s tid. Analysen visade att berättelsen i dess nuvarande form är yngre än traditionerna bakom berättelsen.
Analysen visar också att masseba-stenens funktion i berättelsen är större än man oftast har trott. Den betecknar Jahves närvaro på platsen och därigenom helgar också platsen. Den blir ett viktigt kultobjekt genom vilket också den himmelska och den jordiska sfären möts. Samtidigt påminner masseban om hur Jahve uppenbarade sig åt Jakob. Denna teologi har arkaiska drag som har bevarats ännu i berättelsens
nuvarande form.
Kokoelmat
- 614 Teologia [50]